Maria Palmetun Ekbäck, ordförande i Sveriges läkemedelskommittéer (LOK), skriver i ett debattinlägg i Läkartidningen (se länk i slutet av artikeln, red anm) att Läkemedelsverket bygger murar, inte är lyhörda eller tar hänsyn till dem som arbetar inom vården och inte möter upp mot vårdens behov. Vi tar till oss av kritiken och ser allvarligt på den samtidigt som vi inte delar bilden.

Läkemedelsboken är omtyckt och välanvänd, men innehåller inte information som ryms inom myndighetens expertområde och unika kunskap. Vi är därför övertygade om att det finns bättre sätt att utöva och förvalta vårt uppdrag att ge producentobunden information.

Sedan 2011 är produktion av Läkemedelsboken inte längre specificerad i regleringsbrevet. Där står: »Anslaget är ett sakanslag som disponeras av Läkemedelsverket och får användas till marknadsbevakning för medicintekniska produkter, producentobunden läkemedelsinformation, utökade ansvarsområden till följd av lagen (2006:496) om blodsäkerhet och lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, samt ökade kostnader för Läkemedelsverket till följd av ny lagstiftning på EU-nivå inom områdena för kosmetika, medicinteknik och avancerade terapier. Medlen får även användas till verkets ökade ansvarsområden efter apoteksomregleringen.« 

Det finns med andra ord inte några öronmärkta anslag för produktion av Läkemedelsboken, och vi har själva mandatet att avgöra i vilken form vi ska leverera beträffande uppdraget att förmedla producentobunden information. Läkemedelsverket har ett tydligt uppdrag att effektivisera verksamheten. Under budgetarbetet hösten 2018 blev det tydligt att myndigheten stod inför svåra prioriteringsbeslut för att inte spränga våra ekonomiska ramar. Det gällde inte minst den del av verksamheten som finansieras av anslag.

I dag har vi tyvärr inte ekonomiska möjligheter att driva Läkemedelsboken vidare på ett ansvarsfullt sätt och göra de nödvändiga investeringar som garanterar god förvaltning och utveckling.

Under 2019 och 2020 kommer innehållet i Läkemedelsboken att hållas tillgängligt, och vi utreder vidare hur boken kan hanteras framöver. Detta arbete kommer att ske öppet och i samverkan med den framväxande kunskapsorganisationen inom partnerskapet för myndigheter och Sveriges Kommuner och landsting.

Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där nya informationskanaler snabbt utvecklas. Information som rör läkemedel, biverkningar, säkerhetsinformation och bristsituationer behöver nå hälso- och sjukvården på ett effektivt och kvalitativt sätt. Sveriges samlade läkarkår är en viktig grupp som mottagare av den informationen. En annan viktig grupp är patienterna.

Läkemedelsverket ska fortsätta att producera producentoberoende information. Det ingår i vårt uppdrag. Vi fortsätter arbetet med att optimera formerna för detta i dialog och samverkan med representanter för vården, berörda myndigheter och andra viktiga organisationer.

Vi kommer att anstränga oss ytterligare för att vara lyhörda och samverka med hälso- och sjukvården, andra myndigheter och övriga aktörer, och vi värdesätter mycket att vi har möjligheten att regelbundet träffa och ha viktiga samtal bland annat med representanter för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK).

Läs debattartikeln:

Befintliga informationskanaler bör bevaras och utvecklas