Bastjänstgöringen (BT) har debatterats flitigt det senaste året. Vi i SWESEM ställer oss positiva till riksdagens beslut att införa BT. Det blir en modernisering och harmonisering med EU/EES-länder och en gemensam introduktion för samtliga läkare med legitimation, både utbildade inom och utanför Sverige. Med BT blir en placering inom akutsjukvård obligatorisk med minst tre månader. Placeringen kan erbjudas på flera olika vårdinrättningar, vilket syftar till att öka flexibiliteten [1], men att genomföra detta på bekostnad av kvalitet och att gå ned i krav är att förlora kompetens och patientsäkerhet i det akuta omhändertagandet.

Alla läkare förväntas kunna basala livräddande insatser. Med stöd av detta är det mycket bra att en tjänstgöring inom akutsjukvård blir obligatorisk. Under tre månader kan dock endast ett axplock av akutsjukvårdens breda arena erbjudas. BT-läkarna kommer att vara legitimerade efter examen men kan inte anses helt självständiga på grund av begränsad klinisk erfarenhet. Därför anser vi att kommande målbeskrivning för BT inte får utformas på liknande sätt som dagens krav på AT-läkare, det vill säga att BT-läkaren ska »på egen hand primärt kunna handlägga livshotande akuta tillstånd« [2].

Sedan 2015 är akutsjukvård en egen basspecialitet med högt ställda krav på kompetensnivå. Specialiteten är inriktad på att tidigt identifiera livshotande sjukdomar och bedöma ett oselekterat patientmaterial med bred differentialdiagnostik oavsett sökorsak. Enligt en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppgår andelen akutmottagningar som i dag delvis bemannas av akutläkare till 50 procent [3]. Men intresset för att implementera akutsjukvård är stort, och antalet färdigutbildade specialister ökar för varje år [4].

Enligt Vårdanalys låter cirka 40 procent av akutmottagningarna fortfarande läkare utan legitimation arbeta självständigt trots IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) principbeslut att det inte anses patientsäkert [3, 5 ,6]. Låg läkarkompetens leder dessutom till längre vistelsetider på akuten, enligt Socialstyrelsen [7]. För att frångå upplägget med avsaknad av specialister på akuten bör svensk akutsjukvård öka andelen akutläkardrivna akutmottagningar. Genom att säkerställa adekvat närvaro och handledning av akutläkare behöver vi inte utsätta blivande BT-läkare och patienter för undvikbara risker.

SWESEM menar därför att tjänstgöring inom akutsjukvård ska ske under översyn av akutläkare och bedrivas på akutmottagningar med ett oselekterat patientflöde. När de flesta av Sveriges akutkliniker infört akutläkardrivna akutmottagningar finns det stora möjligheter att genomföra en BT med hög kvalitet.

SWESEM anser att

  • BT inom akutsjukvård ska bedrivas på akutmottagningar med kliniskt verksamma specialister och ST-läkare i akutsjukvård
  • handledning av BT-läkare inom akutsjukvård ska skötas av seniora ST-läkare eller specialister i akutsjukvård
  • resurser måste tillföras akutsjukvården för att kunna utbilda och handleda BT-läkare
  • målbeskrivningen för BT bör utformas till en rimlig kompetensnivå i förhållande till målbild och tjänstgöringstid; lärandemålen inom akutsjukvård för BT kan inte motsvara specialistkompetens
  • akutsjukvård – kurs och praktik – ska erbjudas på alla lärosäten under grundutbildningen och ledas av specialister i akutsjukvård.

Läkarförbundets Sofia Rydgren Stale vill att BT blir en tydlig introduktionstjänst [8]. För att undvika lokala varianter och säkerställa kvaliteten bör SWESEM vara delaktigt i processen att utforma framtidens BT.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.