Vi läste med intresse Anders Larssons och Lars Breimers artikel i Läkartidningen om behovet av att anpassa diabetesutredningar hos patienter med invandrarbakgrund [1]. I artikeln diskuteras risken för att utifrån HbA1c underdiagnostisera diabetes i populationer där olika hemoglobinopatier är vanliga.

I en populationsstudie gjord i Stockholm, Västra Götaland och Malmö studerade vi över 2 000 individer födda i Sverige respektive Mellanöstern. Syftet var att utvärdera hur väl HbA1c diagnostiserar diabetes jämfört med fasteglukos och/eller oralt glukostoleranstest (OGTT). Studien visar att man inte kan förlita sig på enbart HbA1c vare sig hos individer födda i Sverige eller Mellanöstern [2]. Fasteglukos som komplement till HbA1c är en god regel, och vid otillräcklig information bör man komplettera med OGTT.

Enligt vår erfarenhet förekommer det mycket sällan i klinisk vardag att kollegor screenar för diabetes med enbart HbA1c. Som regel tas slumpglukos (taget utan hänsyn till fasta) följt av fasteglukos, alternativt endast fasteglukos. En del vårdcentraler tar rutinmässigt HbA1c, men enbart detta torde vara mycket ovanligt i primärvården.

Vi håller med om att det är viktigt att ha hemoglobinopati i åtanke hos utomeuropeiska patienter som diagnostiserats med diabetes för att inte missa en dåligt reglerad diabetes som visar falskt låga nivåer av HbA1c. Författarna skriver att »det kan vara rimligt att initialt överväga om patienten kan ha en hemoglobinvariant och i så fall kontrollera för detta«. Vi anser att vi inte behöver testa samtliga patienter för hemoglobinopati. Som kliniker bör man i första hand göra en rimlighetsbedömning.

I klinisk praxis aktualiseras oftast frågeställningen hemoglobinopati hos patienter med oklar, många gånger mikrocytär anemi som inte förklaras av andra faktorer (exempelvis blödning eller järnbrist). Men även diskrepans mellan HbA1c och glukos kan tala för hemoglobinopati, och komplettering med blodstatus rekommenderas därför vid nydebuterad diabetes i syfte att inte missa falskt låga HbA1c. Hos diabetespatienter med konstaterad hemoglobinopati är det av större vikt att sköta den metabola kontrollen med fasteglukos och egenuppmätta värden än med HbA1c.

Läs slutrepliken:

Bra att läkare inte stirrar sig blinda på HbA1c