Som neurokirurg med lång erfarenhet även i pediatrisk neurokirurgi trodde jag fram tills jag blev 74 år att skakvåld (shaken baby syndrome) var en reell diagnos orsakad av en förfärlig handling.
År 2014 blev jag av en tillfällighet inblandad i frågan då jag var sisteförfattare på en översiktsartikel om extern hydrocefalus [1], ett medfött tillstånd som predisponerar för spontana subdurala blödningar och hygrom.
Efter hand blev jag involverad i fler fall och märkte att många av barnen hade detta medfödda tillstånd men att radiologer, rättsläkare, pediatriker och oftalmologer fortsatte att hävda i rätten att den så kallade triaden (subduralhematom, retinala blödningar och encefalopati) alltid orsakas av skakvåld. Inget av de spädbarn som jag engagerade mig i hade yttre tecken på trauma mot huvudet.
Jag initierade därför en debatt i den norska motsvarigheten till Läkartidningen gällande kvaliteten av den medicinska dokumentation som använts för att bevisa skakvåld i norska rättsfall [2-5]. Min utgångspunkt för debatten var att det inte går att hävda att det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att triaden eller dess delkomponenter är patognomona för skakvåld.
Taget i beaktning det tidigare starka offentliga engagemang som förespråkare för triadens betydelse för skuldfrågan i Sverige fört fram (även där det ej föreligger tecken på trauma mot huvudet) finner jag det förvånande att man nu verkar hålla en lägre profil i den offentliga diskussionen om skakvåld
än tidigare. Man har till exempel inte kommenterat en artikel i Läkartidningen som diskuterar triadens bristfälliga diagnostiska värde [6], och som blev vinnare i kategorin »Medicinsk kommentar« när tidskriften utsåg 2018 års bästa artiklar.
En tanke som slagit mig är att förespråkare för diagnosen skakvåld i Sverige kan ha valt att inte uttala sig då de inte längre är övertygade om att triaden är patognomon för skakvåld och därför inte kan användas som säker medicinsk diagnostik för att bevisa skuld bortom rimligt tvivel. Stämmer detta, eller menar de fortfarande att triaden kan anses vara ett säkert bevis för att en skakning ägt rum? I så fall borde de bekänna färg i debatten.
Ett klargörande vore av mycket stor betydelse, och jag inväntar nu med stor förhoppning svar i frågan.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Knut Wester har fått ersättning som expert i ett fåtal fall av misstänkt skakvåld i Norge.
Referenser
- Zahl SM, Egge A, Helseth E, et al. Benign external hydrocephalus: a review, with emphasis on management. NeurosurgRev. 2011;34(4):417-32.
- Lynøe NE, A. Skakvåld mot spädbarn – läkarens roll måste särskiljas från rättsväsendets roll. Tidsskr Nor Legeforen. 2019;139(3).
- Stray-Pedersen A, Møller C, de Lange C, et al. Legers rolle ved mistanke om alvorlig barnemishandling. Tidsskr Nor Legeforen. 2018;138(2).
- Wester K. Har et »filleristet spedbarn« alltid vært filleristet? Tidsskr Nor Legeforen. 2018;138(15).
- Wester K. Grunnleggende uenighet om filleristing. Tidsskr Nor Legeforen. 2019;139(2).
- Lynøe N, Olsson A. »Triaden« räcker inte för att diagnostisera skakvåld. Mycket svagt vetenskapligt underlag – felaktiga bedömningar med under- och överdiagnostik kan få ödesdigra konsekvenser. Läkartidningen. 2018;115:EY9F.
Publicerad 2017-04-26.
Skakvåld – Triadens roll vid medicinsk utredning av misstänkt skakvåld
Publicerad 2016-10-26. Problemet kvarstår att skakvåld trots allt kan förekomma t.ex. kombinerat med patognomona barnmisshandelsfrakturer eller multipla frakturer av olika ålder.
Jag vill precisera att mitt inlägg handlade om de spädbarn som inte överhuvudtaget uppvisade några yttre tecken till våld.
Jag skrev klart och tydligt i min text: «Inget av de spädbarn som jag engagerade mig i hade yttre tecken på trauma mot huvudet». Detta var också SBU-rapportens utgångspunkt: Med vilken säkerhet kan man säga att triadfynden förklaras av isolerat skakvåld (utan yttre tecken på våld)?
Jag kan mot denna bakgrund inte se att Hans Ringertz kommentar är särskilt relevant.
»En tanke som slagit mig är att förespråkare för diagnosen skakvåld i Sverige kan ha valt att inte uttala sig då de inte längre är övertygade om att triaden är patognomon för skakvåld och därför inte kan användas som säker medicinsk diagnostik för att bevisa skuld bortom rimligt tvivel. Stämmer detta, eller menar de fortfarande att triaden kan anses vara ett säkert bevis för att en skakning ägt rum? I så fall borde de bekänna färg i debatten.
Ett klargörande vore av mycket stor betydelse, och jag inväntar nu med stor förhoppning svar i frågan.«
Så vitt jag vet har ingen av triadens förespråkare tagit tillfället i akt att bevisa att triaden är baserad på solid och vetenskapligt hållbar dokumentation, och jag inväntar fortfararande ett klargörande svar. Ett sådant bevis bör vara baserat på definitiva skakvåldsfall, alltså tillfällen där våldsam skakning har blivit observerad och inte endast antagen, erkänd i rättsliga förhör långt efter den påstådda handlingen eller erkänd i utbyte mot straffrabatt.
Om inget svar kommer, så tar jag det som ett tecken på att förespråkarna inte kan uppvisa tillräckliga vetenskapliga bevis för triaden.
