Glaukom är en sjukdom som progredierar trots behandling. Syftet är således att bromsa sjukdomsutvecklingen för att förhindra en försämring av patientens livskvalitet. Det enda sättet att förhindra sjukdomens progression är, baserat på den kunskap vi har i dag, i praktiken att upprätthålla ett tillräckligt lågt och stabilt intraokulärt tryck.

De olika behandlingsalternativen inkluderar ögondroppar, laser och kirurgi. Effekterna av de olika behandlingsmetoderna avtar dock med tiden, vilket oundvikligen leder till ytterligare ingrepp. Därmed uppstår frågan hur många behandlingsalternativ vi till slut har kvar. De senaste åren har selektiv lasertrabekuloplastik allmänt antagits och rekommenderats som första linjens behandling vid öppenvinkelglaukom och okulär hypertension [1].

Selektiv lasertrabekuloplastik har en trycksänkande effekt som är jämförbar med latanoprost och minskar signifikant dygnsvariationer och fluktuationer [2-4]. YAG-lasern som används vid selektiv lasertrabekuloplastik riktar sig mot pigmentcellerna i trabekelverket utan att skada intilliggande celler eller vävnader [5]. Metodens överlägsenhet har medfört att den ersatt den tidigare använda argonlasertrabekuloplastiken.

Vi publicerade nyligen en översiktsartikel med fokus på upprepning av selektiv lasertrabekuloplastik [6] i syfte att utreda frågan om upprepad behandling fungerar i sådana fall där metoden initialt endast gett en blygsam respons eller där effekten av den initiala behandlingen minskat.

En litteraturgenomgång visar att den första upprepade behandlingen med selektiv lasertrabekuloplastik ger lika stor effekt som den initiala behandlingen [7-12], oavsett om effekten av den var god eller inte [13]. Dessutom är den uppnådda effekten av selektiv lasertrabekuloplastik för ögon oberoende av eventuell tidigare argonlasertrabekuloplastik [14, 15].

Upprepad selektiv lasertrabekuloplastik på ett område i trabekelverket har samma effekt som när man behandlar två olika områden [16]. Som standard inom forskning används 360º selektiv lasertrabekuloplastik. Men i praktiken bör energiinställningen, mängden laserskott och vinkeln baseras på pigmenteringen av trabekelverket för att uppnå den terapeutiska tröskeln och samtidigt minimera den inflammation som lasern inducerar.

Författarna till en nyligen publicerad studie drar slutsatsen att 90º selektiv lasertrabekuloplastik var lika effektiv som 360º [17]. När det gäller komplikationer efter behandling observerades en liknande frekvens för både upprepad och initial selektiv lasertrabekuloplastik.

De rapporterade biverkningarna var lindriga och övergående och inkluderade obehag, rodnad och förhöjt intraokulärt tryck (IOP). Patienterna ska därför övervakas i ungefär en timme efter selektiv lasertrabekuloplastik för att utesluta en temporär IOP-spik.

En starkare evidens för effekten av selektiv lasertrabekuloplastik, låg risk för komplikationer samt att man undgår polyfarmaci och dålig följsamhet talar för att metoden bör betraktas som ett av de främsta valen i den tidiga behandlingen av öppenvinkelglaukom och intraokulär hypertension. Vid blygsam respons på eller förlorad effekt av initial selektiv lasertrabekuloplastik rekommenderas upprepad behandling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.