Från och med 1 juli 2020 måste alla läkare med utländsk legitimation genomföra bastjänstgöring (BT) som första del i specialistutbildningen. Ungefär en tredjedel av alla läkare som får sin legitimation i Sverige kommer från utländska utbildningar. Det framgår av de legitimationsärenden som Socialstyrelsen handlagt de senaste åren. En överväldigande majoritet av dessa läkarstudenter kommer från Sverige och återvänder efter färdig utbildning för att arbeta som läkare här. Detta återspeglas i tillsättandet av ST-tjänster, där en tredjedel av de läkare som anställts har utländsk legitimation.

Behovet av en introduktion till svensk sjukvård för läkare med utländsk legitimation har funnits under en längre tid, och BT är en välkommen förbättring. I nuläget saknar dock majoriteten av regionerna en organisation för bastjänstgöring. Hittills finns bara ett femtiotal bekräftade BT-platser planerade att starta i juli 2020, långt ifrån de cirka 800 som behövs årligen utifrån Socialstyrelsens statistik.

Denna flaskhals för utlandsutbildade läkare riskerar att störa hela kompetensförsörjningskedjan. Läkare fortsätter att examineras från utländska universitet, och utan tillgängliga BT-platser uppstår en puckel som behöver arbetas av. Under tiden behöver regionerna anställa ST-läkare med svensk legitimation efter AT, och eftersom antalet AT-platser redan är underdimensionerat uppstår en brist på legitimerade läkare som kan påbörja ST. 

I väntan på BT kommer dessa sannolikt att arbeta på vikariat, utan en strukturerad introduktion till svensk sjukvård. Även dessa vikariat tar upp handledningsresurser och fysiska arbetsplatser, vilket begränsar möjligheten att anställa till utbildningstjänster. Deras anställningar kräver också ekonomiska resurser och möjliga sidoutbildningsplatser för ST-tjänster, utan att leda till fler utbildade specialister då ST måste inledas med BT. 

Läkarförbundet arbetar för att det åter ska bli möjligt för Socialstyrelsen att delegera rätten att utfärda särskilda förordnanden till regionerna att anställa läkare innan legitimation. Detta är ett givet tillfälle att lyfta behovet av statistik över antalet underläkare före AT och BT så att det kan ske en samordning av AT-, BT- och ST-tjänster på nationell nivå. Läkarförbundet bör agera för att regeringen ska ge ett sådant uppdrag till Socialstyrelsen. Tillräcklig tillgång till BT ligger både i arbetsgivares och arbetstagares intresse.

I den lagrådsremiss som ligger till grund för BT skriver regeringen att Socialstyrelsen bör ta fram en handbok över hur BT-föreskrifterna ska tolkas. Trots att arbetsgivare efterfrågat detta stöd inför BT-organisationernas utformning har Socialstyrelsen inte påbörjat arbetet. Läkarförbundet bör agera för att en handbok tas fram och även för att förbundet får inflytande över utformningen. 

Vi måste som förbund agera kraftfullt för att säkra tillgången till BT-platser. AT och BT får inte hamna i konkurrens om resurser. Båda är nödvändiga för att trygga tillgången till framtidens specialister.