Replik: I ett debattinlägg i Läkartidningen ifrågasätter författarna (två dietister och två läkare) att Livsmedelsverket pekar ut vegetabiliska oljor som nyttiga. Här svarar Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket håller med författarna till debattinlägget i Läkartidningen (länk till inlägget i slutet av artikeln, red anm) om att det är ett dilemma att rekommendera livsmedel som kan innehålla ämnen som kan innebära risker. Våra råd bygger ofta på en värdering av risk och nytta, i det här fallet nytta och risk med fleromättade fetter från växtriket jämfört med mättade fetter, som i första hand kommer från djur, men även palmolja och kokosolja innehåller mestadels mättat fett.
I rapsolja finns livsnödvändigt fleromättat omega-3-fett som kroppen inte kan bilda själv. Forskningen visar att risken för hjärt–kärlsjukdom minskar när en del av det mättade fettet byts ut mot omättat. Rekommendationen att i första hand välja växtbaserat fett finns i stora delar av världen. Dessvärre finns det oönskade ämnen i många livsmedel. Vi måste på klokast möjliga sätt välja och variera valet av mat för att minska hälsoriskerna så mycket som möjligt.
Livsmedelsverket håller med debattörerna om att det behövs mer forskning om effekterna av 2- och 3-MCPD och glycidylestrar som bildas vid raffinering av vegetabiliska oljor. 2016 gjorde EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, EFSA, en riskvärdering som bidrog med ny kunskap. Palmolja pekades ut som särskilt problematisk, då den har förhållandevis högre halter av dessa ämnen.
Ett arbete pågår med att ta fram gränsvärden för livsmedel producerade inom EU. Hittills har gränsvärden fastställts för glycidylestrar i barnmat och i vegetabiliska oljor och fetter. Gränsvärden för 2- och 3-MCPD är på gång. Detta är välkommet, då gränsvärden är det bästa sättet att se till att halterna hålls på en nivå som inte skadar hälsan. Livsmedelsindustrin arbetar med att ändra produktionsprocesserna för att minska halterna. På några år har de halverats i exempelvis palmolja. Inom EU måste det framgå om ett livsmedel innehåller palmolja. Den största källan till palmolja är importerade kakor, kex och snacks.
Debattörerna ifrågasätter vilka matfetter som får nyckehålsmärkas. Nyckelhålet ska göra det enklare för konsumenter att göra hälsosammare val av livsmedel: att välja mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare fett. Märkningen bygger på de nordiska näringsrekommendationerna, som i sin tur bygger på den samlade vetenskapen om mat och hälsa. Nuvarande kriterier tar bara hänsyn till näringsmässiga aspekter och omfattar inte miljöaspekter eller kemiska ämnen, vilket kan uppfattas som en brist.
Kriterierna för nyckelhålsmärkningen revideras regelbundet. Produkter och ingredienser som varit godkända kan tas bort, nya kan komma till och kraven kan skärpas för att driva på utvecklingen av mer hälsosam mat. Ny kunskap tas med när kriterierna revideras. Sedan tio år finns nyckelhålsmärkning även i Norge, Danmark och Island. Kriterierna är gemensamma och överenskomna inom de nordiska länderna.
I margarin och fetter som är märkta med nyckelhålet får det bara finnas 30 procent mättat fett. Palmolja innehåller i första hand mättat fett så även om palmolja inte diskvalificeras från nyckelhålet innebär det en viss begränsning. Glädjande nog kommer det nu allt fler nyckelhålsmärkta matfetter utan palmolja.
Läs debattartikeln:
Bör hårt raffinerat och omestrat margarin verkligen kallas nyttigt?
