Replik. Syftet med vårdförlopp är att vi ska ha en jämlik, god och effektiv vård i hela landet. Vården ska utgå från den enskilda patientens behov, skriver Fredrik Lennartsson, Sveriges Kommuner och regioner, och Mats Bojestig, Nationellt system för kunskapsstyrning, i detta inlägg i en aktuell debatt i Läkartidningen.
Standardiserade vårdförlopp tas fram av arbetsgrupper i regionernas nationella system för kunskapsstyrning. Varje arbetsgrupp sätts samman med en bred mix av kompetenser. I gruppen för sepsis finns till exempel infektionsläkare, akutläkare, internmedicinare, primärvårdsrepresentanter, ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor, kirurg, mikrobiolog och patientrepresentant.
För varje vårdförlopp görs även en konsekvensbeskrivning där man tittar på eventuella risker med undanträngningseffekter, ökade kostnader, administration med mera. Därefter går de ut på en öppen remiss. Sveriges Kommuner och regioners (SKR) roll är att koordinera och stödja arbetsgrupperna.
De standardiserade vårdförloppen i cancerarbetet har också tagits fram av multiprofessionella arbetsgrupper och innehåller en så kallad multidisciplinär konferens där såväl utredning som behandling anpassas till den enskilde patientens behov.
I arbetet med vårdförlopp för övriga diagnoser kommer det att ställas samma krav på anpassning till den enskilde patientens behov. Alla kliniker som är med i arbetet är väl medvetna om komplexiteten som finns i det vardagliga arbetet och att det ofta är så att patienter har flera diagnoser som vårdplanen behöver anpassas efter.
Det föreligger ingen koppling vare sig till värdebaserad vård eller till några europeiska »stordataarbeten«.
De erfarenheter vi har från till exempel cancerområdet, där standardiserade vårdförlopp funnits ett par år, är överlag goda. Fokus inom cancer är att korta väntetiderna bland annat med hänsyn till patientens oro vid cancermisstanke. För andra diagnoser är annat än väntetider mer relevant att fokusera på.
I Socialstyrelsens rapport »Standardiserade vårdförlopp i cancervården« från 2019 framgår att verksamheternas processer förbättrats, patientens ställning stärkts och förutsättningarna för jämlik vård blivit bättre. I både Norge och Danmark har man infört standardiserade vårdförlopp med goda resultat.
Kärnan i ett vårdförlopp är att det ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Graden av evidens varierar, men den bästa tillgängliga kunskap som finns ska tas tillvara. Arbetet ska vara iterativt och ständigt förbättras. Både vårdgivare och patient ska vara trygga i att ett vårdförlopp innebär optimerad och god vård.
Vi är positiva till ett samarbete med Svenska läkaresällskapet och andra aktörer för att utvärdera, följa upp och forska kring vårdförlopp.
Läs tidigare inlägg:
Oroande att standardiserade vårdförlopp införs brett i vården (Svenska läkaresällskapet)
Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas (Stella Cizinsky, Bengt Järhult, Peter Lindell, Hans Wingstrand)
