Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas

Värdebaserad vård saknade evidens, regeringen sa nej till att delta i OECD:s PaRIS och internationella jämförelser baserat på ICHOM/Boston Consulting Group (BCG), och BCG slängdes ut från det pågående haveriet Nya Karolinska sjukhuset (NKS) med alla sina politiska missbedömningar, jävs- och korruptionsförhållanden [1-4].

Är det rensat i stallet nu? Inte alls. Läkemedelsföretag och svenska institutioner fortsätter att driva värdebaserad vård [5]. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har övertagit BCG:s roll och för nu in läkarkåren i ett system med långsiktiga planer nästan identiska med värdebaserad vård. Detta benämns naturligtvis inte med denna förbrukade managementterm utan kallas i stället standardiserade vårdförlopp (Fakta 1).

SKL har fått staten att överföra hundratals miljoner [6] för att ta fram och implementera standardiserade vårdförlopp brett i vården. Detta sker innan det gjorts en samlad värdering av det standardiserade vårdförloppet för cancer som inkluderar undanträngningseffekter, kostnader och huruvida behandlingsresultaten verkligen förbättrats.

För den nya massintroduktionen av standardiserade vårdförlopp (astma, KOL, diabetes osv) finns över huvud taget ingen evidens för positiv effekt ställd i relation till risker med och kostnader för överutredning i de tilltänkta paketen. Det finns inga bevis för de politiska utfästelserna om att detta görs för att öka kvaliteten och jämlikheten nationellt. Tvärtom kan tvingande resursöverföring till vårdförloppen, som inte grundas på individuell patientanalys av vård efter behov, göra annan vård utblottad och nedprioriterad, det vill säga öka ojämlikheten.

Vilket är det egentliga syftet med standardiserade vårdförlopp? Mycket talar för att de är en förberedande del till det megalomana »Medilytics big data« [7, 8], där Sverige/Karolinska deltar. Det är ett projekt (stött av EU) med det uttalade syftet att industrialisera vården. Den vårdsökande (ofta multisjuk, med sammansatta behov, kroppsligt och själsligt) ska mot läkekonstens regel om helhetsomhändertagande brytas ner i diagnosflöden precis som i värdebaserad vård. Flöden ska mätas, läkare kan kontrolleras och data levereras till världsomspännande IT- och läkemedelsbolag.

Ett globalt dataföretag [9] står för ledarskapet med 35 partner. De 12 pilotprojekt som redan är startade sammanfaller väl med svenska standardiserade vårdförlopp till innehåll och tidsplan. Projekten backas upp av företag med uppenbara intressen av att kommersialisera vården. Europa ska bli en konkurrerande marknad mycket nära idéerna i värdebaserad vård och ICHOM.

Projektet kräver att våra patienters journaldata flödar fritt mellan länder, vilket i sin tur kräver att våra politiker undanröjer dagens lagliga hinder för detta. Patientdatalagen, som skyddar patientens personliga integritet, måste brytas ner, och det är detta SKL och andra krafter nu verkar för [10].

SKL vill i ett utredningsförslag till ny lagstiftning kraftigt försämra journalsekretessen [11]. Endast Datainspektionens och Justitiekanslerns skarpa kritik har tillfälligt stoppat förslaget [12, 13]. En mängd brott mot sekretesslagar har under senare år identifierats [4], och de märkliga turerna i Stockholm ska ses i detta ljus [14, 15]. När väl svenska sekretesslagar »anpassats« kan Sverige med sina standardiserade vårdförlopp anslutas till PaRIS och Big Medilytics.

Läkarförbundet och Läkaresällskapet måste omedelbart tillsätta en krisgrupp och utifrån etiska principer kräva att SKL redovisar vilken evidens som finns för breddinförandet av standardiserade vårdförlopp. Kan SKL inte presentera det bör organisationerna uppmana sina medlemmar att inte medverka i SKL:s arbetsgrupper för standardiserade vårdförlopp, och läkare bör bojkotta implementering.

Det kan inte vara lege artis att låta politiska diktat avgöra hur läkare ska utreda och handlägga sina patienter. Medlemmarna i förbundet och sällskapet har rätt att få veta vilka långsiktiga planer SKL har.