Replik. Författarna till en debattartikel i Läkartidningen uppmanar Läkarförbundet och Läkaresällskapet att omedelbart tillsätta en krisgrupp och utifrån etiska principer kräva att Sveriges Kommuner och regioner (SKR) redovisar vilken evidens som finns för breddinförandet av standardiserade vårdförlopp. Här svarar Svenska läkaresällskapet:
Inledningsvis vill vi tacka för en bra debattartikel (se länk i slutet av repliken). Svenska läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens vetenskapliga och oberoende professionsorganisation. SLS är även en läkarorganisation för patienten. Vi värnar särskilt om patientgrupper med nedsatt autonomi och svåra sjukdomstillstånd som i en pressad hälso- och sjukvård alltid riskerar att prioriteras ner.
Som debattörerna påpekar är det oroande att standardiserade vårdförlopp införs brett inom hälso- och sjukvården utan att det gjorts en samlad värdering av undanträngningseffekter, kostnader och behandlingsresultaten för det standardiserade vårdförloppet för cancer.
Särskilt oroväckande är det att man inte tillräckligt analyserat hur ett brett införande av den här typen av kraftiga styrverktyg riskerar att slå för patienter som inte passar in i ett standardiserat vårdförlopp: patienter som har flera samtidiga diagnoser, komplexa vårdbehov eller där diagnosen inte omfattas av ett högprioriterat flöde. Man kan också fråga sig hur väl underbyggda de föreslagna utredningsalgoritmerna inom standardiserat vårdförlopp egentligen är.
SLS är en stark tillskyndare av utveckling av hälso- och sjukvården för patienternas bästa och bättre nyttjande av våra gemensamma resurser. Men förändringsarbeten inom sjukvården måste grundas i ett vetenskapligt förhållningssätt, välgrundade underlag och samverkan mellan alla berörda, inte minst med professionerna i sjukvården.
För SLS är det breda införandet av standardiserade vårdförlopp just nu en av de mest brännande frågorna vi har att hantera. Som vetenskaplig organisation är det viktigt för oss att kunna ha ett kritiskt men ändå konstruktivt professionsperspektiv. Det är uppenbart att standardiserade vårdförlopp inte kan fungera brett inom hela sjukvården.
För vissa specifika diagnoser kan säkert standardiserade vårdprocesser leda till förbättringar för patienten. Standardiserade vårdförlopp kan också vara ett sätt att tydliggöra skillnader i vårdtillgång och vårdkvalitet mellan olika delar av landet och möjliggöra kunskapsutveckling. Poängen är att vi måste lära oss mer och gå försiktigt fram.
SLS delegation för medicinsk kvalitet har under hösten inlett ett arbete med att ta fram ett kunskapsunderlag om standardiserade vårdförlopp ur ett kritiskt professionsperspektiv. Även delegationen för medicinsk etik har frågan på sin agenda. Vi kommer också att fråga våra sektioner om vilka problem och fördelar de utifrån sina perspektiv ser med standardiserade vårdförlopp på nästa ordföranderåd i början av februari 2020. Då kommer vi att bjuda in företrädare för det arbete som nu pågår.
SLS nämnd och delegationer kommer att leda dialogen med sektionerna. Arbetet ska leda till att vi under våren utvecklar principer för hur SLS anser att standardiserade vårdförlopp bör prioriteras och följas upp så att patienter med stora vårdbehov inte trängs undan. I andra länder har professionsföreningarna på liknande sätt tagit fram principer för hur vårdförlopp bör följas upp utifrån medicinska principer.
Läs debattartikeln:
