Kliniker är olika duktiga på att lära upp studenter. Vi har under vår utbildning stött på både bra och dåliga exempel och har sammanställt tips som vi sett hos bra handledare. Många knep är väl värda att sprida vidare.
På mottagning. Uppmana till att läsa på om patienterna. Be studenten sköta samtal, status, bedömning (flika in vid behov) och dokumentation. Handledaren bör ta första patienten så ser studenten hur det brukar gå till. Efter besöket är frågor pedagogiskt: exempelvis »Varför tar hen prednisolon?«, »Vilka differentialdiagnoser är viktiga att beakta?«
På avdelning. Här spenderar studenterna mycket tid och en god utbildningsmiljö är viktig. Betona att frågor är välkomna. Studenten lär sig mest genom att sköta arbetet kring ett fåtal utvalda patienter. Det inkluderar anteckningar, rond, remisser, telefonkonsulter, MDK, röntgenrond, ordinationer och recept (på din dator under uppsyn). Ge feedback på journalanteckningar. Erbjud studenten att i förväg stämma av vad som ska sägas på rond och i konsultärenden. Konsultärenden görs med fördel på högtalartelefon. Studenten får då öva på att dra patientfall och handledaren missar inte viktig information.
Fyll även ut »dödtid«:
- Låt studenten öva auskultation samt olika undersökningar, till exempel rutinnervstatus
- Låt studenten tolka EKG och gå igenom tillsammans.
- Ge korta studieuppgifter utifrån patienter »Varför får leversjuka Per vätska i buken?« eller »Vad säger Strama om antibiotikabehandling av pneumoni?«. Låt hen redovisa och få möjlighet att befästa kunskaper med kliniska exempel.
- Simulera akutfall genom att diskutera inskrivningsanteckning, initialt status samt differentialdiagnoser. Låt studenten presentera enligt SBAR och ställ frågor som: »Baserat på status, vad hade du velat göra nu?«
- Låt studenten följa med patienter på exempelvis ultraljud, elkonvertering eller pleuratappning.
Vid rond. Välj ut 1–2 patienter som studenten fokuserar på under veckan. Dag 1 rondar handledaren alla patienter. Det ger en uppfattning om strukturen. Dag 2–3 rondar studenten med stöd. Är patienten stabil och på bättringsvägen kan studenten dag 4–5 ronda själv och föreslå vidare handläggning. Finns rondmall för avdelningen? Dela ut den.
På operation. Detta är ett gyllene tillfälle att fortbilda i anatomi. Frågan »Vad händer om vi inte opererar patienten?« är ofta motiverad. Sammanfatta operationen, beskriv de större momenten på förhand och gå igenom röntgenbilder. Det ger studenten möjlighet att orientera sig i förloppet och gör operationen mer intressant. Efterförloppet är viktigt: Fasta? När är hemgång tänkbar?
I primärvård. Låt studenten ta egna patienter på drop in-mottagning, handledaren tar efteråt egen anamnes och undersöker. Saknas studentmottagningsrum? Använd en kollegas rum som är ledigt. Låt studenten gå med en sjuksköterska och se hur triage går till. Erbjud studenterna att öva injektion, provtagning, ventrikelsond etc på varandra.
Handledare som tar extra ansvar sätter guldkant på placeringen.
Vi uppskattar:
- »Sängkantsundervisning«.
- »Symtomsafari«. Studenterna läser på om en patient på sin avdelning. Handledaren samlar studenter som är placerade på exempelvis kirurgiska avdelningar. Gruppen går runt (efter samtycke) och drar patientfall enligt SBAR och lär sig av statusfynden. Detta fungerar särskilt väl vid specialiserade placeringar där studenterna annars inte möter olika patientgrupper.
- Mindre seminarium för studenterna, exempelvis tolkning av blodgas, spirometri eller odlingar.
- Sammanställda fallpresentationer som undervisningsmaterial
- Utvärderingslunch/-fika som skapar ett naturligt avslut. Diskutera placeringen och vad som kan göras bättre.
Avslutningsvis vill vi tacka alla som handleder och lägger energi på att utbilda oss, trots era övriga arbetsuppgifter i den kliniska vardagen.
