Måns Rosén skriver på debattplats i Läkartidningen (se länk i slutet av artikeln) att kunskapen om hur organisation och ledarskap påverkar vårdens resultat är viktig men begränsad. Vi instämmer i att vårdens organisatoriska förutsättningar bör beaktas, men ifrågasätter att kunskap saknas. Vi ifrågasätter också att frågorna kan besvaras inom ramen för medicinsk utvärdering.

Ett sådant resonemang ogiltigförklarar samhällsvetenskaplig forskning på området och visar på en oförståelse för dess data och metoder. En förutsättning för den samverkan mellan forskningsfält som Måns Rosén efterlyser är att synen på relevant kunskap breddas.

Vi har återkommande uppmärksammat utmaningarna med att föra ut organisationsforskning till vården. Till skillnad från vad artikeln antyder beror det inte på att forskningen är omöjlig att generalisera, men metoderna skiljer sig åt. Medan medicinsk forskning undersöker fenomen »allt annat lika« och skapar generaliserbara resultat ligger betoningen inom samhällsvetenskapen på analysen av observationer.

I analysen beaktas både i vilket sammanhang data samlats in och möjligheten att dra paralleller till liknande fall (det vill säga generaliserbarhet). Ett exempel där det görs är Leading Health Care:s organisationsteoretiska genomlysning av värdebaserad vård [1].

Båda angreppssätten behövs. Dock innebär nuvarande dominans av evidensbaserade metoder en alltför smal syn på vad som är »relevant forskning« [2]. Glädjande nog ifrågasätts denna dominans allt oftare. Exempelvis har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i flera kartläggningar av vårdens styrning konstaterat att även kunskap från organisationsfältet bör användas [3, 4]. Även Statens medicinsk-etiska råd (Smer) har efterlyst organisationsetisk analys av styrmodeller i vården [5].

Vi välkomnar bredare interdisciplinära samarbeten för att tackla dagens och framtidens välfärdsutmaningar. Dessa behöver dock bygga på en ömsesidig förståelse för hur olika typer av kunskap kan användas, snarare än strävan mot att införliva fler aspekter i det redan dominerande forskningsfältet.

Läs debattinlägget:

Organisatoriska aspekter bör tas med i medicinska utvärderingar

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.