I dag erbjuds patienter med höftartros olika typer av behandlingsregimer delvis baserat på geografisk tillhörighet. Vi vet att många patienter inte får den evidensbaserade grundbehandling de enligt både nationella och internationella riktlinjer bör ha erbjudits innan kirurgisk konsultation blir aktuell. Även rutiner för trombosprofylax, mobiliseringsrestriktioner och uppföljning efter en höftprotesoperation skiljer sig åt enbart baserat på i vilken region, eller på vilket sjukhus, patienterna får sin behandling.

Bland annat detta arbetar det nationella programområdet (NPO) för rörelseorganens sjukdomar med för att svensk hälso- och sjukvård ska förbättra vården för dessa patienter. Medlemmarna i NPO rörelseorganens sjukdomar (inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård) är mycket måna om att professionen, som dagligen vårdar patienter, ska ha en central roll i att utveckla hälso- och sjukvården.

Ledstjärnan för vårt arbete är att samla in den senaste och bästa vetenskapliga kunskapen som ger bästa möjliga omhändertagande och göra den tillgänglig utifrån varje patients specifika behov. I det arbetet har NPO rörelseorganens sjukdomar ett nära samarbete med bland annat Svensk ortopedisk förening och i förekommande fall berörda delföreningar, patientföreträdare och kvalitetsregister. 

Vårt syfte med kunskapsstyrningen och de nya personcentrerade sammanhållna vårdförloppen som för tillfället är ute på öppen remiss [1] är att ge patienter adekvat, kunskapsbaserad och jämlik vård. Precis som alla andra professioner inom hälso- och sjukvården behöver läkare fortlöpande vidareutbildning och uppdatering om bästa möjliga behandlingsmetoder. Vår målsättning är att på sikt underlätta och optimera detta kunskapssökande vid varje enskilt patientmöte.

Detta menar vi uppnås med professions- och patientdelaktighet i samtliga processer. Professionsföreningar bör ha en central roll i arbetet, inte minst mot bakgrund av argumentationen som förts i Läkartidningen [2] och på DN Debatt [3]. Den kritik som framförts är dock inte helt korrekt.

Personcentrerade sammanhållna vårdförlopp är en del av arbetet inom nationella programområden och tas fram av arbetsgrupper i regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning. Varje arbetsgrupp består av en bred representation av kompetenser från samtliga sjukvårdsregioner i Sverige.

Gruppen för Vårdförlopp höftartros tillsattes efter diskussioner med representanter för professionsföreningar och kvalitetsregisterhållare. I den finns ortopeder, röntgenläkare, primärvårdsläkare, fysioterapeuter, kvalitetsregisterhållare, patienter och representanter för akademin. Alla deltagare är fullt medvetna om att den vård som erbjuds måste vara individanpassad. Inom ramen för arbetssättet med vårdförlopp tror vi att förutsättningarna för att ge patienter adekvat, kunskapsbaserad och jämlik vård i Sverige kommer att öka.