Vi har tittat på antalet rapporterade fall av covid-19 och mortaliteten i sjukdomen (data från statistiksajten Worldometer) samt kopplat det till rapporterade pollenhalter (data från väderappen Weather.com) (Tabell 1). Det är då slående hur pass mycket det skiljer i antal rapporterade fall av covid-19-infektion, och i andelen dödsfall, mellan olika länder och regioner. De data vi fått fram gör det svårt att blunda för att hög mortalitetsgrad i covid-19-infektion ser ut att korrelera med höga pollenhalter.

När sammanställningen gjordes hade Italien (överst i listan) 47 021 rapporterade fall av covid-19-infektion. Antalet döda var drygt 4 000 (8,6 procent). Pollenrapporten indikerade höga halter för trädpollen och låga halter för gräspollen. Även i Iran, delstaten Washington i USA, Spanien, Storbritannien, Frankrike och Holland med många rapporterade fall och hög andel dödsfall (7,5–3,5 procent) sågs höga halter av framför allt trädpollen (i Iran måttliga till höga halter).

Vid lägre andel rapporterade fall (1,8–0,2 procent) av antalet insjuknade var halterna av trädpollen i de flesta länder/regioner låga till måttliga, i några fall låga och i ett undantagsfall (Belgien) höga. I Sverige hade vi vid tidpunkten för sammanställningen 1 639 rapporterade fall av covid-19-infektion och 16 avlidna (1 procent). Trädpollenhalterna var samtidigt inga till låga och och inga gräspollenhalter.

Varför kan man då misstänka att höga pollenhalter kan leda till allvarligare covid-19-infektion? Jo, när pollen hamnar på näsepitelet läcker det ut proteiner och lipider. Några av dessa proteiner är allergener som påverkar atopiker. Men även icke-allergiker påverkas av pollen då de innehåller dels immunmodulerande ämnen som leder till sämre försvar mot virus, dels proteaser som genom sin verkan leder till ökad genomsläpplighet över nässlemhinnans skyddande epitel [1, 2]. 

En nyligen publicerad studie visar att exsudat från björkpollen ger en signifikant minskning av interferon och proinflammatoriska kemokiner i näsepitelet vid samtidig exponering för rinovirus. Vidare ses i en stor kohort en tydlig korrelation mellan pollennivåer och antal rinoviruspositiva fall. Hos möss som infekterats med rinovirus och samtidigt blev exponerade för pollen sågs högre virustitrar i lungvävnaden jämfört med hos kontrollgruppen [3].

Just nu (i slutet av mars) är pollenhalterna låga, men redan i mitten av april börjar björken blomma i Götaland och Svealand. I västra delarna av landet beräknas pollensäsongen bli lindrig efter förra årets kraftiga blomning, men i östra Sverige förväntas den bli intensivare. Vid sydliga luftströmmar kan dessutom björkpollen från kontinenten föras in över landet redan från och med slutet av mars. Något senare under våren startar gräspollensäsongen, som efter den milda och fuktiga vårvintern kan bli besvärlig.

Vår slutsats är att luftburet pollen har potential att öka mottagligheten för coronavirus och ge allvarligare covid-19-infektion. Vi föreslår därför att även icke-allergiker, precis som pollenallergiker, bör följa de råd för hur man kan minska sin exponering för pollen som brukar ges vid pollenallergi.