Medierna har rapporterat om ett antal barn med svåra symtom som vid Kawasakis sjukdom där det kan finnas en koppling till covid-19. Nyheten rapporterades först i två brittiska tidningar [1, 2], men det lär även finnas fall i Italien. De brittiska tidningarna citerar ett uttalande av den brittiska hälsomyndigheten NHS. Det är viktigt att klarlägga om det finns en koppling mellan covid-19 och Kawasakis sjukdom, men flera fakta gör att kopplingen är osäker.

a) Bara vissa av barnen var PCR-postiva för covid-19, medan flera var PCR-negativa.
Att vissa barn varit PCR-negativa talar emot att det är covid-19 som orsakat de Kawasaki-liknande tillstånden. Man kan förstås tänka sig att de PCR-negativa barnen varit positiva tidigare, men ju längre bak i tiden covid-19 ligger desto mindre troligt är det att just detta virus orsakat Kawasakis sjukdom.

b) Barnen uppvisade symtom från buken, gastrointestinala symtom och i några fall hjärtinflammation.
Gastrointestinala symtom vid covid-19 beskrevs på ett tidigt stadium (4 procent av 1 099 patienter från Wuhan) [3] och kommenteras även i en översikt av 2 143 barn med covid-19 [4], men har uppmärksammats allt mer den senaste tiden. Mag–tarmsymtom är däremot inte typiska för Kawasakis sjukdom, men kan förstås bero på en underliggande covid-19-infektion [5]. NHS skriver att »cardiac inflammation [has] been a common feature«. Det är anmärkningsvärt (vad är »common»?), eftersom svår påverkan på hjärtat bara ses hos en minoritet av barn med Kawasakis sjukdom, även vid obehandlad sjukdom [5]. Kan NHS ha dragit slutsatsen att barnen haft Kawasakis sjukdom just för att de haft hjärtpåverkan (?).

Myokardit och perikardit som tros vara virusorsakade ser vi regelbundet på svenska barnkliniker, men är inte detsamma som Kawasakis sjukom. Helt klart verkar dock covid-19 kunna påverka blodkärlen, och det finns rapporter om ökad risk för tromboembolism och fallrapporter om stroke hos yngre vuxna, dock ej hos barn. En koppling till hjärtpåverkan är därför inte långsökt. Huruvida de brittiska barnen haft koronarkärlspåverkan, vilket är typisk för Kawasaki (15–20 procent vid obehandlad sjukdom), är oklart.

c) De brittiska tidningarna [1, 2] skriver att det rör sig om få alternativt en handfull fall med Kawasaki-liknande sjukdom.
En artikel från 2012 talar för att vi i Sverige har cirka 35 fall av Kawasaki bland barn < 5 års ålder per år (= 3 fall per månad) [6]. Storbritannien har en mångdubbelt större befolkning och bör med samma prevalens ha cirka 18 fall per månad. Med tanke på att landet är ett av de mest drabbade är det rimligt att en del barn med Kawasakis sjukdom av ren slump samtidigt har covid-19, och mot bakgrund av 35 fall per månad är »en handfull» barn inte ett orimligt antal. Skulle man i dag screena brittiska barn är det troligt att ett antal skulle vara covid-19-positiva, oavsett om de har symtom eller ej.

d) NHS rapporterar att »blood parameters [among the children with Kawasaki] are consistent with severe covid-19 in children«.
Kawasakis sjukdom medför vanligtvis högt LPK och högt TPK, medan vi vid covid-19 oftare ser normalt/lågt LPK och lågt TPK [7]. Hos barn är påverkad hematologi ovanligt [8]. Medan Kawasakis sjukdom ofta innebär högt CRP och SR, verkar stegrade pro-inflammatoriska markörer mindre vanliga hos barn med covid-19 [8]. Här behöver vi mer information för att avgöra om laboratorieproven är förenliga med både Kawasakis sjukdom och covid-19.

Det är rimligt och viktigt att NHS går ut offentligt när de ser en signal om misstänkt orsakssamband. Samtidigt kan man (slumpmässigt) förvänta sig ett antal brittiska barn med samtidig Kawasakis sjukdom och covid-19, då Storbritannien är svårt drabbat. Mest anmärkningsvärt i NHS-rapporten är dock att flera av fallen var PCR-negativa, vilket talar emot ett orsakssamband.

Vi behöver mer information om de drabbade barnen – antal, ålder, symtom, typ av hjärtpåverkan, laboratorieprov etc. Dessutom behövs ytterligare och detaljerad information om en eventuell ökning av Kawasakis sjukdom hos barn i Italien. Vi behöver också veta mer om antikroppsstatus. Om samtliga barn det rapporterats om testats positivt kan det inte uteslutas att covid-19-infektion kan bidra till Kawasakis sjukdom. Tills vidare förefaller det rimligt att testa barn med misstänkt Kawasakis sjukdom för covid-19 med såväl PCR, som när det är möjligt antikroppar, för genomgången infektion. Det är dock för tidigt att fastslå ett orsakssamband.