Högflödessyrgasgrimma, HFNO (high flow nasal oxygen), där patienten får uppvärmd, befuktad och syresatt luft med högt flöde genom en särskild näsgrimma, är en viktig behandling vid hypoxisk respiratorisk svikt. Tillgången är dock begränsad. Genom att möjliggöra delning av ett system för två patienter med hjälp av 3D-utskrifter och särskilda arbetsmetoder ökas behandlingskapaciteten under covid-19-pandemin.
Vid covid-19 används HFNO när vanlig syrgasbehandling visat sig vara otillräcklig. På många sjukhus har man valt att undvika eller kraftigt begränsa behandling med kontinuerligt positivt luftvägstryck, CPAP (continuous positive airway pressure), och non-invasiv ventilatorbehandling (NIV). HFNO är i denna situation ofta steget mellan syrgasbehandling och invasiv ventilation. Målsättningen med HFNO-behandling är att i bästa fall förebygga intubation.
Särskilda riktlinjer för HFNO-behandling av patienter med covid-19 är framtagna där man utifrån riskerna för aerosolbildning vid höga flöden och alveolär kollaps vid höga syrgashalter satt behandlingsgränser långt under systemens fulla kapacitet.
Ett av de vanligaste systemen för HFNO (Airvo 2) benämns oftast Optiflow efter den grimma som används i systemet. Systemet har kapacitet för flöden upp till 60 l/min eller, teoretiskt, 30 l/min vid delad behandling. 30 l/min är även rekommenderat maximalt flöde vid covid-19, enligt exempelvis pm från Karolinska universitetssjukhuset [1]. Ett Airvo 2-system har därför teoretisk kapacitet att användas för två patienter utan inskränkning i maximalt flöde. Systemet använder dock icke-standardiserade kopplingar och saknar befintliga delningsmöjligheter.
För att öka vårdens behandlingskapacitet under pandemin har en arbetsgrupp med deltagare från Region Västmanland, Region Skåne, Lunds universitet och 3DVerkstan på kort tid tagit fram särskilda adaptrar och en arbetsmetodik för att möjliggöra delning av ett Airvo 2-system till två patienter. Metoden för delad HFNO är framtagen för covid-19-pandemin och är inte applicerbar utanför en krissituation, där triagering av vårdinsatser annars är nödvändig. Metoden ska endast användas om ingen annan metod för att behandla patienten med HFNO finns tillgänglig.
Så här fungerar delad HFNO: En särskild delningsadapter (Figur 1) kopplas till den uppvärmda standardslangen. Till adaptern som delar luftflödet kopplas två vanliga CPAP/NIV-slangar, varefter Optiflow-grimma kopplas på med en distal adapter (Figur 2). Delningsadaptern kan även separera kondens från respektive patient till varsin uppsamlingsflaska med hjälp av en skiljevägg mellan patienternas flöden.
Adaptrarna skrivs ut i 3D med så kallad SLA-teknik i en CE-märkt härdplast som har klass 1-godkännande för oralt bruk. Denna plast är desinficerbar och autoklaverbar, och adaptrarna är ämnade att återanvändas. Produkten är egentillverkad enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSF 2008:1, varvid riskhantering och dokumentation tagits fram som möjliggör användning inom sjukvården.
Utöver adaptrar och tillverkningsinstruktioner har även omfattande medicinska instruktioner tagits fram. Arbetet har validerats med praktiska test samt flödessimuleringar av både vätska och luftflöde genom systemet. Fortsatta valideringar kommer att göras successivt, bland annat genom direkt mätning av flöde inuti kretsen.
I Västmanland är systemet redan i bruk, vilket i praktiken innebär beredskap för användning. När denna artikel skrivs har behov av triagering av vårdinsatser inte uppstått. Det är författarnas förhoppning att systemet ska vara till hjälp i beredskapsarbetet runt om i landet, men ytterst hoppas vi att det inte ska behöva tas i skarpt bruk.
Arbetet finns online på SHFNO.org med fri tillgång och nyttjanderätt i hopp om att kunna möjliggöra användning även utanför direkt involverade sjukhus.
(uppdaterad 2020-04-15)