Hösten 2019 genomfördes ett examensprojekt inom läkarprogrammet vid Uppsala universitet som resulterade i en rapport med titeln »Akademisk integritet bland morgondagens läkare – hur ser läkarstudenter på fusk?«. Läkarstudenterna på de kliniska terminerna fem till och med elva tillfrågades via en webbenkät om sina erfarenheter av och sin inställning till olika former av fusk under utbildningen.

Tidigare undersökningar visar att studenters motivation att upprätthålla akademisk integritet i sina studier påverkas av en rad olika faktorer. Arbetsbörda, upplevd stress och undervisningens upplägg inverkar, liksom ålder, livserfarenhet och den inställning man sedan tidigare har till fusk. Ren okunskap om vad som utgör fusk är också en bidragande faktor. Tolkningen är alltså att fusk är en företeelse med komplex genes.

I enkäten fick studenterna ta ställning till i vilken grad de själva bevittnat eller hört talas om fusk samt svara på om de personligen fuskat på något sätt. De fick även redovisa sin inställning till i vilken grad de ansåg att ett antal exempel var fusk.

Enkäten besvarades av 443 läkarstudenter (66 procent). Sex procent uppgav att de fuskat någon gång vid tentamen, medan 10 procent hade »fifflat« med närvaron vid obligatoriska moment. Vanligare än så (omkring 20 procent) var att man (av någon anledning) inte varit ärlig vid journalföring, till exempel genom att diktera att status var normalt trots att det var avvikande eller undersökningen inte utförts.

I de fria kommentarerna hittar vi mer nyanserade förklaringar till orsakerna bakom fusk. Bland annat påpekas att huruvida man säger sanningen eller inte vid journalföring påverkas av hur handledaren agerar. Av kommentarerna framkommer även att läkarstudenterna anser att den som fuskar under utbildningen kan komma att vara mer benägen att fuska även i yrkeslivet. Kommentarerna visar också att det ses som allvarligare att läkarstudenter fuskar jämfört med studenter på andra utbildningar.

Läkarstudenternas uppfattning om hur allvarliga olika former av fusk är varierar. Att fuska på tentamen anses vara »klockrent« fusk, medan att fiffla med närvaron på obligatoriska moment oftare upplevdes ha måttlig allvarlighetsgrad.

Det fanns vitt skilda uppfattningar om orsaker och allvarlighetsgrad samt vilka åtgärder som borde vidtas mot fusk. Några underströk att tidsbrist och kvaliteten på undervisningen är avgörande för benägenheten att fuska, medan andra betonade att fusk främst har att göra med personliga egenskaper och moral.

Vår studie (som ännu inte publicerats) är den första som undersökt svenska läkarstudenters inställning till fusk. Studien visar att det förekommer fusk på läkarprogrammet, och indikerar även att det finns brister i såväl läkarstudenternas kunskaper som i den undervisning de får om fusk och hur det hanteras av universitetet.

Resultatet av studien motiverar ytterligare studier av vilka faktorer som inverkar på läkarstudenters benägenhet att fuska under utbildningen och hur det kan inverka på det framtida yrkeslivet. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra till dialog mellan studenter och utbildningsansvariga om hur man bäst angriper problemet.