Den utmärkta ABC-artikeln om cancer utan känd primärtumör (CUP) som nyligen publicerades i Läkartidningen [1] tar upp några undergrupper där man kan ge riktad behandling efter förmodad diagnos. Vi ifrågasätter om dessa undergrupper ska klassificeras som CUP. Andra maligna diagnoser benämns inte så trots att man inte hittat primärtumören. Det gäller till exempel leukemi, lymfom och melanom.

I följande exempel som tas upp i artikeln anser vi att CUP-diagnosen kan undvikas:

  • kvinnor med isolerat adenokarcinom i axill-lymfkörtel (specifikt hormonpositivt). Diagnos: bröstcancer
  • kvinnor med peritonealt seröst adenokarcinom. Diagnos: äggstockscancer
  • skivepitelcancer lokaliserad i halslymfkörtlar (specifikt p16-positiv). Diagnos: huvud–halscancer
  • män med PSA-positivt adenokarcinom i skelett/lymfkörtlar. Diagnos: prostatacancer
  • lågt differentierad cancer i medellinjen med alfafetoprotein (AFP) och/eller humant koriongonadotropin (hCG). Diagnos: germinalcellscancer
  • adenokarcinom i buken/levern med immunhistokemisk koloncancerprofil (CK20+/CDX2+/CK7–). Diagnos: koloncancer.

CUP-begreppet är också svårt att använda tidigt i utredningen av misstänkt malignitet (när vi letar efter primärtumören), eftersom diagnosen CUP ställs först när andra cancerdiagnoser är uteslutna. Registreringen i det standardiserade vårdförloppet för cancer utan känd primärtumör [2] är mycket godtycklig, och troligtvis meningslös på grund av den heterogena patientpopulation som kommer till landets utredningsavdelningar. Ett namnbyte av standardiserat vårdförlopp för cancer utan känd primärtumör skulle därmed vara av värde.

Målsättningen måste vara att diagnosen CUP ska minska, och vi är på god väg eftersom antalet fall i Sverige snabbt gått ned från 1 600/år till 800/år. Förmodligen är klassifikationen CUP redan borttagen för flera av ovanstående exempel på många håll i landet (bland annat hos oss), vilket kan vara en orsak till minskningen.