Sjukvården är hårt belastad och det är i stort sett omöjligt att genomföra pediatriska kliniska studier utan särskilt avsatta resurser [1]. Därför etablerades Prövningsenhet barn, en professionell resurs och infrastruktur för pediatrisk klinisk forskning vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Enheten har funnits i fyra år och har ett stadigt ökande antal studieförfrågningar och pågående studier.

Kunskapen om kliniska studier gällande barn är ofta bristfällig även inom läkemedels- och medicintekniska företag. Sådana studier behöver granskas, planeras och koordineras av personal med kompetens inom pediatrisk klinisk prövning och genomföras av personal med pediatrisk kompetens. Denna kompetens behöver därmed finnas inom organisationen [1].

Barn och unga har inte fått del av medicinska framsteg på samma sätt som vuxna då de inte ingått i de populationer som undersökts i studier av nya läkemedel. Då lagkrav tvingat fram att läkemedel som testas i en klinisk studie också måste studeras hos barn och ungdomar [2] ges möjlighet att systematiskt utvärdera nya läkemedels effekt och säkerhet hos unga. Vinsten för sjukhuset av att delta i studier är att behandlande läkare och annan personal tidigt får erfarenhet av nya behandlingar, och klinikens patienter ges möjlighet att prova dem (långt) innan de finns på marknaden.

En stödfunktion inom pediatrisk forskning avlastar vården och kan säkra kvaliteten på alla delar av den kliniska forskningen. Professionellt stöd till klinisk forskning minskar också risken för en underfinansierad studiebudget, vilket ökar möjligheten att genomföra och fullfölja studier.

Barn är förhållandevis friska och antalet barn som kan passa in i en viss studie är ofta för litet vid en enskild klinik. Det är därför nödvändigt att samarbeta inte bara lokalt utan även regionalt, nationellt och internationellt. Barnonkologin bildade tidigt nätverk för sådana samarbeten både i Norden och i Europa [3].

I Finland startade FinPedMed, ett nätverk för pediatriska kliniska studier, redan 2007 och har nu 172 medlemmar från olika specialiteter [4]. Finansieringen sker genom en årsavgift från de fem universitetsklinikerna i landet. En svensk motsvarighet, SwedPedMed, är under uppbyggnad, men finansiering och resurssättning är ännu inte löst. SwedPedMed samarbetar med FinPedMed och de övriga nordiska ländernas motsvarigheter inom NordicPedMed.

Många länder i EU (även i Norden) har kommit längre än Sverige med uppbyggnad och finansiering av en nationell infrastruktur för pediatrisk klinisk forskning. För att vi inte ska hamna utanför det europeiska samarbetet kring klinisk forskning och utveckling av bättre läkemedel till barn är det angeläget att prioritera uppbyggnad av lokala infrastrukturer och ett nationellt nätverk. Det behövs även nationella regelverk och avtal som underlättar för vårdgivare att skicka barn till andra förvaltningar för att delta i studier.

Den kliniska barn- och ungdomsforskningen behöver öka. Barn och ungdomar har rätt att få tillgång till nya avancerade läkemedel och behandlingsmetoder med samma krav på evidens och vetenskaplig dokumentation som vuxna. Förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning hos barn i Sverige är mycket goda, och sedan årsskiftet finns ytterligare fokus på barns rättigheter till god hälso- och sjukvård genom att barnkonventionen antagits som lag.

Särskilt avsatta resurser för kliniska studier saknas dock i vården. Därför behövs stödfunktioner med kompetens inom pediatrisk klinisk prövning som underlättar genomförandet. Det behövs även en nationell satsning för att stärka pediatrisk klinisk forskning. Kärnan i barnkonventionen är barnets bästa. I detta ingår forskning som ger barn och unga tillgång till bättre vård och behandling.