Jämfört med många andra länder har Sverige utifrån befolkningstal rapporterat en mycket hög andel avlidna i covid-19. Orsaken är multifaktoriell, där en faktor är klinisk uppfattning av dödsorsak i relation till infektion och samsjuklighet. En annan faktor är att Sverige har en låg obduktionsfrekvens.

Nutritionella faktorer som C- och D-vitamin, som belysts i Läkartidningen [1, 2], är av betydelse vid covid-19-infektionens naturalförlopp. Finns det även anledning att misstänka att låga halter av selen hos befolkningen har bidragit till Sveriges coronasituation?

Grundämnet selen upptäcktes år 1818 av läkaren och kemisten Jöns Jacob Berzelius. Källan till vårt selenintag är vegetabilier och animaliska produkter [3-5]. Förekomsten av selen varierar avsevärt i olika delar av världen, och i Sverige har vi mycket låga halter i jorden liksom hos befolkningen.

Selen är essentiellt för både djur och människor. Det är en stark antioxidant, och tillförsel av selen har en väldokumenterad förebyggande effekt på kardiovaskulär sjukdom, vilket bland annat visas i stora prospektiva befolkningsstudier från Linköpings universitet [6]. Teorin att selentillförsel har en cancerförebyggande effekt är däremot kontroversiell [5].

Selen har en positiv inverkan på vårt immunsystem. De antivirala effekterna är betydande; man har bland annat visat positiv effekt på hiv [7]. I nordöstra Kina finns världens selenfattigaste jordar, vilket leder till låga selennivåer hos befolkningen. I dessa delar av Kina är förekomsten av keshansjukan, en endemisk kardiomyopati, hög [5]. Intressant är att keshansjukan uppvisar en säsongsvariation kopplad till coxsackievirus B3 [8]. Tillförsel av selen minskar sjukdomsförekomsten påtagligt [5, 8].

I Kina uppvisar en del av befolkningen även ett av världens högsta selenvärden. Detta gav ett forskarteam möjlighet att studera halterna av selen i hår relaterade till dödlighet och tillfrisknande (cure rate) i covid-19 hos en definierad befolkningsgrupp. Nyligen publicerade forskarna en rapport från studien som visar att tillfrisknandet från covid-19 ökar signifikant och linjärt i relation till mängden selen i hår [9].

Selen säljs som kosttillskott i handeln. Det rekommenderade högsta dagliga intaget är enligt Livsmedelsverket 300 mikrogram. Randomiserade placebokontrollerade studier saknas gällande virusbehandling med selen. Det är också svårt att tänka sig att vi får se sådana i framtiden eftersom selen är ett grundämne. Något patentinnehav finns givetvis inte att försvara hos läkemedelsföretag. Om vi vill se sådana studier måste den vetenskapliga världen ta initiativet med hjälp av statliga medel.

Nyligen publicerades en artikel med argument för icke-organiskt selen (natriumselenit) vid covid-19-infektion [10]. Detta selensalt kan teoretiskt ha egenskaper som gör det lämpat vid bekämpning av sars-cov2 [10], då det visats kunna inaktivera virus PDI (proteindisulfidisomeras) och därmed hindra virus från att penetrera friska celler, varvid viruset oskadliggörs [11]. Detta är samma mekanism som utnyttjas för att undanröja virus med desinfektionsmedlet hypoklorit [12]. Möjligen kan vi i framtiden bekämpa virus med hjälp av ett lättillgängligt och billigt grundämne.