Slutreplik. Vi tackar för de två repliker på vår översiktsartikel i Läkartidningen med förslag till kliniskt handläggningsstöd vid ögonbottenblödningar vid våld mot huvudet på små barn [1] som kommit från Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin och expert för Rättsmedicinalverket [2] respektive Niels Lynøe, allmänläkare och professor i medicinsk etik och Anders Eriksson, professor i rättsmedicin och även han expert för Rättsmedicinalverket [3].

Niels Lynøe och Anders Andersson påpekar att skälen till att det inte finns någon ögonläkare med i författargruppen bakom SBU-rapporten [4] var »svårigheter att identifiera opartiska personer med vetenskaplig kompetens som inte redan bundit sig vid bestämda åsikter i frågan«. Detta är en minst sagt anmärkningsvärd kritik, riktad mot hela den svenska ögonläkarkåren. Niels Lynøe och Anders Andersson menar alltså att det saknas opartiska oftalmologer med vetenskaplig kompetens i Sverige, som skulle kunna kvalificera sig som experter på ögonbottenfynd vid »abusive head trauma« (AHT).

Vi vill samtidigt lyfta fram ett citat ur en dom i Högsta domstolen 16 oktober 2014 [5]. Där gav Anders Eriksson följande utlåtande: »Med hänsyn till vad som har kommit fram under senare tid är det för närvarande oklart i vilken utsträckning som triadens delkomponenter är specifika för skakvåld. Det kan alltså i dag inte sägas att förekomst av triaden innebär att skakvåld är bevisat. I stället måste det konstateras att vi inte vet; vi befinner oss på ett gungfly.« Denna slutsats drog alltså Anders Eriksson två år före SBU-rapportens tillblivelse och innan expertgruppen hade tillsatts. Han blev senare senior författare i SBU-rapporten om triadens roll. Var han opartisk i sin vetenskaplighet då han i domstol redan sammanfattat slutsatsen innan SBU-projektet startat?

Det bör också påpekas att inga ögontidskrifter publicerat allvarlig kritik mot typiska karakteristika för ögonbottenblödningar relaterade till AHT. Orsaken är att ögonläkare kan skilja ögonbottenblödningar relaterade till papillödem från ögonbottenblödningar relaterade till AHT. Detta faktum ignoreras av såväl Niels Lynøe och Anders Eriksson som Ingemar Thiblin, trots att ingen av dem är oftalmolog.

Vi förutsätter att det inom deras expertområde, det vill säga rättsmedicin, finns trovärdiga, kvalitetssäkrade protokoll för ögonundersökning vid obduktion av barn som avlidit under oklara omständigheter. Vi har inte sett några svenska studier om detta. Vi har inte heller hört talas om att det skulle finnas ögonläkare som eftergranskar, det vill säga kvalitetsgranskar, ögonfynden vid obduktion.

Att författarna till SBU-rapporten benämns »expertpanel« indikerar att personer som besitter olika expertkunskaper ingått i panelen. Vi står fast vid att det är diskvalificerande för SBU-rapporten att ingen specialist i ögonsjukdomar ingick i expertpanelen. Avsaknaden av en ögonläkare innebär att det saknades expertis inom detta område, vilket både SBU-rapporten och svaret från Niels Lynøe och Anders Eriksson bekräftar.

Vår slutsats kvarstår: Talrika och utbredda ögonbottenblödningar hos små barn (>1 månads ålder) utan allvarligt accidentellt trauma, blödning på grund av intrakraniell kärlmissbildning, leukemi eller fulminant sepsis är starkt associerade till AHT.

Läs replikerna:

Blödning till följd av vitreoretinal traktion – sanning eller hypotes?
Vi ser fram emot att författarna presenterar egna ögonbottenbilder