I samband med coronapandemin läggs i princip alla svårt sjuka patienter som behöver sjukhusvård in via akutmottagningen. Pandemins effekter på akutsjukvården är stora och behöver övervakas. Svenska akutvårdsregistret (SVAR) möjliggör detta, men dessvärre är flera hårt drabbade regioner ännu inte anslutna.

SVAR bildades 2007 för att mäta kvaliteten på vården i den akuta vårdkedjan [1] och är unikt på flera sätt. Ett är att data inhämtas genom automatisk datafångst. Ett annat är att det avser att fånga patientens väg genom hela den akuta vårdkedjan medan många andra kvalitetsregister fokuserar på specifika ingrepp eller diagnoser.

Registrets potential utnyttjas tyvärr inte fullt ut då endast 13 av landets cirka 70 akutsjukhus är anslutna (motsvarande cirka 40 procent av befolkningen). Detta medför att akutsjukvårdens hantering av pandemin och dess effekter på den akuta vårdkedjan inte kan följas och inte heller utvärderas fullt ut. För framtiden behövs ett nationellt kvalitetsregister som omfattar alla enheter i den akuta vårdkedjan.

SVAR kan i nära realtid följa sökmönster, belastning och vårdprocesser och ger därmed värdefull information om vilka patienter som kommer till de anslutna akutmottagningarna och hur vården klarar sin uppgift. Eftersom registret utgår från sökorsak i stället för diagnos kan vi följa både de patienter som läggs in och de som skrivs ut från akutmottagningen.

Akutsjukvården tar emot och bedömer absolut flest av de svårt sjuka coronasmittade patienterna, och SVAR bör därför läggas till listan av kvalitetsregister som kan bidra till att övervaka pandemin [2]. Registret visar exempelvis att det totala antalet patienter på akutmottagningarna under coronapandemin har minskat i både Skåne och Stockholm (24 respektive 27 procent), trots stora skillnader i utbredningen av smittan i de bägge regionerna.

I SVAR ser vi också förkortade vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna under pandemin. Tiderna har förkortats mer för patienter med möjliga covid-19-symtom som dyspné, andningsstopp, luftvägsinfektion, feber, halsont och heshet; symtom som också är vanligare på akutmottagningarna nu.

En intressant observation är att andelen patienter som skickats hem från akutmottagning minskat; från 66,8 procent vecka 10–17 2019 till 61,7 procent samma veckor 2020. Köns- och åldersfördelningen verkar i stort oförändrad, förutom en liten minskning i andelen barn under två år.

Undanträngningseffekter, det vill säga att andra patienter skulle riskera fördröjd eller försämrad vård på grund av tillströmningen av patienter med misstänkt covid-19, har diskuterats bland annat utifrån risk för ökade hälsoklyftor [3], minskad tillgång till barnsjukvård [4] och vård vid kritiska tillstånd som hjärtinfarkt och stroke.

I SVAR framgår att antalet patienter som sökt med bröstsmärta till akutmottagningarna under pandemin minskat med 10 procent jämfört med perioden före vecka 10. Vi ser nu att inflödet ökar igen och närmar sig normala nivåer på flera håll i Sverige. Data från Swedeheart visar en liknande bild: antalet patienter som fick vård för hjärtinfarkt sjönk i början av coronapandemin men är nu uppe i normala nivåer [5].

Vi ser inga tydliga undanträngningseffekter som följd av pandemin i akutsjukvården, men långtidsdata behövs för att avgöra effekterna på morbiditet och mortalitet.

SVAR är ett unikt och kraftfullt verktyg för monitorering av akutsjukvårdens belastning och prestation samt av folkhälsan. Registret kan utnyttjas både under ordinära och extraordinära förhållanden som under rådande pandemi, inte minst om data från SVAR sammanförs med data från andra kvalitetsregister.

Genom fortsatt utveckling till ett sammanhållet register för hela den akuta vårdkedjan kan SVAR ge ovärderlig information för att förbättra vården för akut sjuka patienter. Det är hög tid för resten av Sveriges regioner att ansluta sig till SVAR.