Multipel skleros (MS) debuterar i tidig vuxen ålder (median 28–29 år). I Sverige är prevalensen 1/500 [1]. Efter en initial fas på ungefär 15 år med skovvist helt eller delvis remitterande förlopp följer oftast ett smygande progressivt och mer funktionsstörande förlopp [2]. Sjukdomen förkortar fortfarande livslängden med 6–10 år [3].

MS ökar sannolikt inte risken för svår covid-19-infektion, men förlamning (även andningspares) gör att MS-patienter i progressfas ingår i en riskgrupp för covid-19 tillsammans med patienter med andra likartade neurologiska sjukdomar. Även immunhämmande behandling kan (beroende på preparat) vara en potentiell överrisk hos MS-patienter.

Hos MS-patienter med funktionsstörning kan feber utlösa ett akut skovliknande tillstånd (pseudoskov) som beror på att redan skadade nervfibrer fungerar sämre eller slutar fungera vid höjd kroppstemperatur. Pseudoskov kan ge lika allvarliga symtom som ett skov, men är kortvarigare och utlöses så länge kroppstemperaturen ligger över en viss nivå. Pseudoskov provoceras av infektion, men även av utmattning, ansträngning och hög yttertemperatur.

MS-skov definieras som hastig (dagar till veckor) uppkomst eller försämring av tidigare symtom som håller i sig i minst 24 timmar [4], exempelvis synnervsinflammation, hjärnstamssymtom (yrsel, dubbelseende), ryggmärgssymtom (känselstörning, förlamning) eller symtom från andra områden i hjärnan [5]. Symtomen klingar av efter dagar, veckor eller månader, men kan bli helt eller delvis bestående.

Ett pseudoskov framkallar liknande symtom som ett skov [6]. I sjukdomens skovfas kopierar pseudoskoven ett föregående skovs symtombild, medan de i progressfasen i stället accentuerar pågående symtom eller demaskerar cerebrala härdar med mental nivåsänkning.

Epidemiologiska studier har visat samband mellan infektion och MS-skov [7] men inte påvisat något specifikt agens. Två av tre longitudinella studier visar att vanliga luftvägsinfektioner inte framkallar nya MS-plack [8]. Att infektion kan framkalla febrila pseudoskov beror på att nerverna i många MS-härdar är partiellt demyeliniserade med en fungerande men tunnare och temperaturkänslig myelinskida, så att nervledningsblock inträffar vid lägre temperatur än de cirka 42° nerver normalt tolererar.

MS-härdarna uppvisar olika grad av minskad fiberdiameter motsvarande myelinförlusten [9]. Om en ledningsbana har en måttligt minskad myelindiameter kan ett pseudoskov utlösas vid exempelvis 39°. Om ytterligare en nervbana har en lätt myelinskada kan även den slås ut, men först vid kanske 41°. Pseudoskovet tilltar då, och symtomen från MS-härdarna blir svårare om det finns axonförlust sekundärt till den inflammatoriska myelinskadan. Ofta kan man ganska snabbt vinna funktion genom att sänka kroppstemperaturen till normala värden [9].

Erfarenhet om covid-19 hos MS-sjuka samlas via nationella MS-register in till en internationell databas, men MR-undersökningar i samband med andra luftvägsinfektioner har inte visat nya plack [8]. Huruvida cytokinstormen vid svåra fall av covid-19, framför allt IL-6 [10], kan bidra till pseudoskov är osäkert då klinisk erfarenhet saknas.

Diagnostiken vid ökade symtom hos MS-patienter är komplex, eftersom neurologiska symtom vid covid-19 är vanliga ofta sekundärt till multiorgansvikt med bristande cerebral cirkulation och syresättning. Endotelit, sars-cov-2-infektion av CNS och postinfektiösa autoimmuna tillstånd förekommer dock [11, 12].

Djurexperiment visar att infektion med fladdermusburna virus i hjärnan kan utlösa demyelinisering, hittills utan kliniskt korrelat [13]. Detta täcks av flera publikationer [14]. Syftet med detta bidrag är att peka på risken för symtomgivande feberutlösta pseudoskov vid högfebril covid-19-infektion hos MS-sjuka.