Replik. Författarna till en medicinsk kommentar i LT om diskproteser vid ländryggssmärta (länk i slutet av artikeln) kritiserar en väl etablerad behandlingsmetod för patienter med långvarig segmentell rörelsesmärta, men bortser samtidigt från resultat i nyare studier. Vi håller med om att ländryggssmärta endast i undantagsfall ska behandlas kirurgiskt. Men diskproteser är en bra alternativ behandlingsmetod för ett fåtal väl utvalda yngre patienter.

Trots att det saknas långtidsstudier (<10 år) av resultat och sena komplikationer av lumbala diskproteser har de visat sig vara ett mycket acceptabelt alternativ för patienter med långvarig invalidiserande ländryggssmärta på specifika indikationer [1-3]. Till exempel är patienter med olika sagittala ryggprofiler [4] olika lämpade för diskproteser, och fasettlederna måste vara symmetriska [5].

Farhågan angående sena komplikationer ska tas på allvar. Dessa är sannolikt orsakade av material (lågkvalitativ plast) eller tidigare okända problem med metalljoner (ytersättningsproteser). De moderna proteserna är gjorda av plast- (PEEK) eller hybridmaterial. Därför finns inte samma risk. Det är dock av högsta vikt att fortsätta följa dessa i längre studier för att kartlägga eventuella sena komplikationer.

Såväl medellånga (2–5 år) som riktigt långa uppföljningsstudier (>10 år) visar goda resultat med diskproteser [6-13]. Vidare visar långtidsstudier goda kliniska förbättringar och säker nytta efter fem år och mer. En systematisk översikt baserad på tredje generationens proteser visar minskad smärta och förbättrad livskvalitet efter medel- och långtidsuppföljning [6].

Vi håller med om att det finns risk för allvarliga komplikationer då operationen görs via buken. Färska studier visar dock att är risken för revision är cirka 1 procent, för infektion 1 procent, för blodpropp i benet 0,1–1 procent, för stor blödning på grund av kärlskada 1, för nervskada 2–3, för skada på uretär 1 procent och för övergående retrograd ejakulation 1 procent [1]. Att infektion vid diskproteser är allvarligare än vid andra ortopediska implantat är överdrivet, men kirurgin är mer utmanande och ska utföras på universitetssjukhusen eller centrum med stor vana och där det finns större resurser att hantera detta.

Att bakre fusionskirurgi (steloperation) skulle vara bättre än diskproteser och har mindre komplikationer stämmer inte med jämförande studier. En randomiserad kontrollerad studie visar vid 5-årsuppföljning att diskproteser hade 87 procent goda kliniska resultat jämfört med 62 procent för fusionskirurgi [2]. Flera andra studier som rapporterat om funktionsnedsättning, smärta och patientnöjdhet har visat att diskproteser har signifikant bättre resultat vid 2-, 5- och 10-årsuppföljningarna jämfört med fusion. De rapporterar även signifikant lägre re-operationsfrekvens och bättre patientnöjdhet till fördel för diskproteser.

Även 10-årsresultat framtagna från Svenska ryggregistret, Swespine, för perioden 2003–2020 (jämförelse mellan diskprotes och fusion) visar att samtliga parametrar är till fördel för diskprotes. Diskprotespatienter uppger i 77 procent att deras ryggsmärta är helt försvunnen eller mycket förbättrad, och 84 procent är mycket nöjda med sin operation. Motsvarande siffor för steloperation är 68 respektive 77 procent.

Studier av tredje generationens diskproteser visar mycket goda resultat, hög patientnöjdhet, låga risker och acceptabla komplikationsfrekvenser. Diskproteser är därmed ett säkert behandlingsalternativ för väl utvalda yngre patienter med långvarig segmentell rörelsesmärta som ännu inte utvecklat fasettledsartros.

Läs medicinsk kommentar:

Diskprotes – en riskabel behandling av ländryggssmärta