Dagens läge med många covid-19-drabbade i Sverige kräver ett nytt sätt att tänka kring rehabilitering. Socialstyrelsen har utfärdat rekommendationer för rehabiliteringsinsatser för post-covid-19-patienter inom primärvården [1]. På liknande sätt har även vissa regioner utfärdat egna rekommendationer för både sluten- och öppenvårdsrehabilitering med hänvisning till de befintliga rehabiliterande vårdinstanserna [2, 3].

Frågan är om det kommer att räcka. Antalet medlemmar i Facebook-gruppen »Covid-19, vi som är drabbade« har mångdubblats under några få månader och kommit upp till över 11 000 anslutna, där majoriteten förmodligen har genomgått covid-19. Nya grupper som förenar drabbade med långvariga symtom efter covid-19 har också tillkommit på sociala medier, till exempel »Covid-19, långtidssjuk« med över 700 medlemmar. Bara i Region Stockholm har över 20 000 fall av smittade med covid-19 konstaterats; samtidigt har många invånare stannat hemma med lättare former av covid-19 utan att hamna i statistiken. Långt ifrån alla post-covid-19-drabbade har utvecklat antikroppar mot viruset, vilket formellt kan ses som en markör för att fått denna sjukdom.

Panoramat av kvarstående symtom efter infektionen är brett, med lika bred variation vad gäller behoven av rehabiliteringsinsatser. För närvarande är insatserna anpassade till dem som har vårdats på sjukhus. Samtidigt finns det en stor grupp som inte hamnat på sjukhus, men utvecklat en rad kvarstående symtom. I dagsläget är det svårt att förutse den långsiktiga prognosen för dessa individer. Få studier finns att tillgå för att dra säkra slutsatser. En studie som följt drabbade av sars 2003 indikerar kvarstående långvariga symtom som trötthet, smärta och sömnstörningar [4]. En aktuell översikt av coronavirusutbrotten sars och mers visar att en tredjedel av dem som vårdats på sjukhus utvecklade kognitiva störningar och trötthet, och en femtedel hade inte återkommit i arbete ett år efter infektionen [5].

Vad väntar då alla dem som drabbats av covid-19 med kvarstående symtom, men där ingen rehabilitering har påbörjats? Vad väntar dem som inte blir återställda efter sjukhusvistelsen trots de nuvarande rehabinsatser som står till buds och rekommenderas av Socialstyrelsen och regionerna? Vem kommer att följa och ta hand om dessa patienter? Basen för uppföljning av majoriteten av de covid-19-drabbade individerna är en fast läkare på vårdcentralen i samarbete med öppenvårdsrehab, men med dagens underdimensionerade primärvård är risken stor att detta inte kommer att räcka för väldigt många.

I England har man utfärdat ett konsensusdokument om covid-19-rehabilitering som omfattar alla patientgrupper, inklusive dem som varit hemma med infektionen och till och med dem som varit asymtomatiska vad gäller infektionen men ändå utvecklat en diffus symtombild [6]. Covid-19 kan drabba många system i kroppen, vilket innebär att rehabiliteringen kan kräva ett multidisciplinärt tillvägagångssätt för att klara av omhändertagandet och behovet av långvarig uppföljning och utvärdering av effekter.

Denna pandemi har bidragit till nya digitala lösningar, bland annat inom rehabiliteringsmedicin och inom primärvården. Dessa insatser behöver utvärderas och jämföras med den sedvanliga vården. Eftersom många covid-19-drabbade kan utveckla kvarstående diffusa symtom och behöver en tät uppföljning kan införande av andra digitala lösningar för den enskilda patienten och sjukvården, inklusive rehabiliteringsinsatser, vara av stort värde. Om Sverige ska vara världsbäst inom den digitala sjukvården 2025 är det dags att implementera flera digitala lösningar för att spara resurser och bibehålla social distansering utan att förlora vårdkvalitet.

Vi ser behov av följande åtgärder för post-covid-19-rehabilitering:

  • Utvidgning av befintliga rehabiliteringsuppdrag för post-covid-19-patienter för att nå alla drabbade.
  • Inrättande av ett nationellt rehabiliteringscentrum för post-covid-19-patienter.
  • Initierande av ett nationellt rehabiliteringsregister för post-covid-19-patienter.
  • Utvärdering, bibehållande och förbättring av digitala arbetssätt för rehabilitering.