Replik. Björn Salomonsson och medförfattare delar i en debattartikel tankar om de förslag gällande nationella taxan som presenteras i betänkandet »God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem«. Jag vill i det följande förtydliga utredningens uppdrag, och också beskriva den kontext i vilken förslagen bör ses:

Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) täcker ett brett område: hur hälso- och sjukvården kan förändras i enlighet med dagens behov. Utgångspunkten är att en stark primärvård, adekvat resurssatt och med möjlighet till sammanhängande och personcentrerad vård med hög kontinuitet, är det mest effektiva sättet att främja en jämlik hälsa i befolkningen. Ett deluppdrag är att utreda hur nationella taxan kan integreras. I detta uppdrag, som i hela utredningen, har vi enligt direktiven att ta fram förslag utvecklade i dialog med »samtliga berörda aktörer«.

Vi har, efter datainsamling och analys, gjort en sammanvägd bedömning och lagt förslag med avsikt att vara ändamålsenliga ur många olika aspekter, såsom patient-, medarbetar-, kvalitets-, FoUU- och ekonomiperspektiv. Vi utgår från en systemsyn på de förändringar vården behöver genomgå, inte primärt från enskilda grupper eller företeelser. Det är därför förväntat (och bra!) att synpunkter på förslagen framförs från olika intressegrupper när betänkandet nu är ute på remiss.

Förhållandena i enskilda regioner vill jag inte kommentera, men jag tycker att det är olyckligt med det infekterade läge som råder på många håll mellan huvudmännen och taxans aktörer. För mig är det i sig ett tecken på att förändring behövs. Det görs stora och goda insatser från de som i dag är verksamma på taxan, precis som av alla andra engagerade och hängivna medarbetare som varje dag får hälso- och sjukvården att fungera. Våra förslag adresserar systemet, och ska inte ses som utfall mot enskilda personer eller grupper.

Vi tror att det behöver finnas olika sätt att verka som läkare, att det i framtiden kommer att vara en framgångsfaktor ur rekryteringssynpunkt. Möjlighet att arbeta i såväl stora som små organisationer, i privat som offentlig regi, som anställd eller som egenföretagare. Vår uppfattning är att det ryms i våra förslag – med bevarande både av regionens roll som huvudman och statens som normerande och ytterst ansvarig för god hälso- och sjukvård i hela landet. Jag respekterar fullt att man kan se olika på hur detta sammantaget bäst kan uppnås. När vi väger samman de många olika perspektiv vi har i uppdrag att beakta landar vi i de förslag som finns redovisade i betänkandet.

Läs även:
Varför är privatläkarvård inte »god och nära vård«?