Den 11 mars 2020 utlyste Världshälsoorganisationen, WHO, covid-19 som en global pandemi [1]. Runt om i världen har människor satts i karantän, skolor har stängts ner och ekonomin har påverkats. De snabba samhällsförändringarna till följd av covid-19 kan påverka folkhälsan på kort och lång sikt.

För att främja god hälsa och minska risken för sjukdomar såsom fetma, diabetes typ 2 och hjärt–kärlsjukdomar rekommenderas barn 60 minuters daglig fysisk aktivitet och vuxna 150 minuter per vecka med måttlig till hög intensitet [2].

Redan före spridningen av covid-19 hade nästan hälften av den vuxna svenska befolkningen en hälsofarligt dålig kondition [3], och endast ett av fem barn i världen i åldersspannet 11–17 år är fysiskt aktiva en timme om dagen [4]. Redan år 2012 klassades inaktivitet som en pandemi [5] och rankas globalt som den fjärde vanligaste dödsorsaken [5]. Det är alltså inte bara en pandemi som pågår i världen just nu, det är två.

Covid-19 riskerar att försämra den redan låga aktivitetsnivån i befolkningen. En studie från Kina som inkluderat 2 427 barn i åldrarna 6–17 år visade att den fysiska aktiviteten minskade från 540 minuter per vecka före pandemiutbrottet till 105 min per vecka efter pandemiutbrottet och att skärmtiden ökade med nästan 30 timmar per vecka [6].

I mars 2020 uppskattades över 150 miljoner barn i världen vara drabbade av nedstängningar av skolor [7]. När skolor stängs ner försvinner möjligheten till fysisk aktivitet via aktiv transport till skolan, på rasterna och genom skolidrotten.

Organiserad idrott är viktig för barns fysiska aktivitetsnivåer [8]. Under våren 2020 har många träningar ställts in, publik har förbjudits och tävlingar ställts in. Detta skulle kunna leda till mindre deltagande och motivation till föreningsidrott, avhopp från klubblag och att man i stället spenderar mer tid stillasittande.

En kanadensisk studie som inkluderat drygt 2 000 vuxna personer visade att antalet steg per dag var 14 procent lägre under pandemin jämfört med före [9]. Detta skulle kunna återspegla att vardagsmotionen blir sämre av att arbeta hemifrån, exempelvis genom utebliven transport till arbetet [10]. Motionslopp kan bidra till mer fysisk aktivitet, bättre kontinuitet och motivation till träning [11]. Under våren har i princip alla stora motionslopp ställts in, trots att de bedrivs utomhus över stor geografisk yta och selekterar bort personer med infektionssymtom.

Totalt har knappt 6 000 människor avlidit i covid-19 i Sverige, och 89 procent har varit 70 år eller äldre [12]. De som är ≥70 år klassas som riskgrupp och rekommenderas att begränsa sociala kontakter och stanna hemma. Även om hemträningsprogram tagits fram [13] finns risk att många äldre förlorar vanor som att exempelvis gå till gymmet. Under vinterhalvåret ökar risken för halka och därmed för fall och fraktur i den äldre populationen [14]. Detta kan medföra att färre äldre motionerar utomhus under vintern, och med begränsade träningsmöjligheter inomhus till följd av covid-19 riskerar aktivitetsnivån att bli mycket låg fram mot hösten i den äldre populationen.

Detta kan innebära att många kroniska sjukdomar som i regel drabbar äldre, såsom benskörhet, diabetes typ 2 och minnessjukdomar [15], ökar och blir sämre reglerade. Fysisk aktivitet är också associerad med ett bättre immunsystem och minskad dödlighet i influensa bland personer över 65 års ålder [16]. Fysisk aktivitet är också en viktig del i prevention och behandling av övervikt och fetma [17], som visat sig vara riskfaktorer för död och intensivvård även bland yngre individer med covid-19-infektion [18].

De åtgärder som nu genomförs för att bekämpa covid-19-pandemin har sannolikt en negativ inverkan på den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen. Med sämre folkhälsa försvåras sannolikt kampen mot covid-19. Kanske är det just nu viktigare än någonsin att främja god folkhälsa i form av mer fysisk aktivitet.