Om drygt en månad kommer hundratals olegitimerade läkare sitta hukade över anställningsformulär på internet med hopp om att passera nålsögat och få en åtråvärd AT-tjänst. Rekryteringen av AT-läkare, som äger rum två gånger om året, tar resurser från sjukvården på flera sätt. Dels genom att läkarna som söker AT-tjänst tar ledigt från sina arbeten för att gå på AT-intervjuer. Det är inte ovanligt att söka AT på många olika orter. Ofta kallas betydligt fler sökande på intervju än vad det finns lediga AT-tjänster. Om ett sjukhus ska anställa tio nya AT-läkare är det inte ovanligt att kalla 30 eller 40 till intervju – olegitimerade läkare som lämnar sina ordinarie arbeten på akutmottagningar, primärvård och psykiatri för att några av dem förhoppningsvis ska få chansen att få läkarlegitimation så småningom.

Även för det anställande sjukhuset tar rekryteringen resurser i form av arbetskraft. Vid själva intervjun närvarar ofta flera representanter, däribland studierektor, ansvarig från HR och läkare som representerar de block som ingår i AT: kirurgi, allmänmedicin, psykiatri och internmedicin. Det är inte ovanligt att upp till fem yrkesverksamma läkare samlas i ett rum under en enda AT-intervju. Detta är en resurskrävande apparat!

Under en pågående pandemi är den svenska processen för AT-sökande problematisk. Resandet bör minimeras i landet. Kontakter bör minimeras. Underläkarna som söker AT arbetar i de flesta fall redan som olegitimerade läkare och har viktiga arbetsuppgifter inom sjukvården. De är också utsatta för potentiell smittrisk på sin arbetsplats. Sjukvården pressas när alla med minsta symtom på sjukdom ska stanna hemma. Även barn med minsta symtom ska stanna hemma, vilket ökar frånvaro på grund av VAB. Är det rimligt under en pandemi att de som söker AT ska behöva ta flera lediga arbetsdagar för att resa till olika orter runt om i landet för att intervjuas av en mängd läkare (som också de behövs i vården) och dessutom kanske ta tåg, buss eller flyg till dessa platser?

I dag finns många plattformar för att samtala via videolänk. En sådan intervju skulle ha fördelar då det minskar resandet, minskar tiden läkaren som söker AT behöver vara borta från sin ordinarie arbetsplats och även gör det möjligt för personer med lätta sjukdomssymtom att delta i intervjuer. I Danmark får läkare efter examen, via ett system med lottning, en AT-plats. Ingen intervju förekommer. I Sverige läggs mycket tid, kraft och resurser på AT-rekrytering, både av de sjukhus som rekryterar samt av läkaren som söker tjänsten. Detta trots att AT är en tidsbegränsad tjänst på 18–21 månader och att AT ingår i utbildningen för att bli legitimerad läkare. Jag anser att detta är ett orimligt förfarande med resurser under vanliga omständigheter och potentiellt direkt oansvarigt under en pågående pandemi. Borde inte i stället läkares resurser läggas på det kliniska sjukvårdsarbetet och på att minska smittspridning?

Sjukhusen och regionerna bör se över hur AT-rekryteringen kan genomföras på distans denna höst. Sjukhusens HR-avdelningar borde kunna bidra med kunskap om hur man vid rekrytering på distans säkerställer att det inte förekommer olaglig diskriminering samt hur man kan undvika »svågerpolitik« och andra problem som kan uppstå vid rekryteringar av attraktiva tjänster. Sveriges yngre läkares förening har riktlinjer för »schyst AT-rekrytering« och borde kunna bidra med kunskap om hur dessa kan appliceras på en modern rekrytering som inte leder till onödig smittspridning.