IASP (International Association for the Study of Pain) är en av de största organisationerna i världen vad gäller forskning och utbildning kring smärta. Första steget i att kunna bemöta ett hälsoproblem är att man har en bra beskrivning av vad det är man vill studera. Därför är definitionen av vad smärta är för något av högsta betydelse.
Den definition som formulerades av IASP 1979 har därför utgjort grund för nästan alla studier och diskussioner kring smärta. Definitionen löd: »En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller som beskrivs i termer av sådan skada.«
Under de senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att definitionen haft brister.
Ordalydelsen »som beskrivs i termer av« (described in terms of) gjorde att det var svårt att diskutera smärta hos kognitivt påverkade människor, små barn och djur. Visserligen kompletterade man med ytterligare texter, där det poängterades att oförmågan att kommunicera sin smärtupplevelse inte betydde att man inte har ont. Men med tiden har det blivit alltmer tydligt att man behöver komma runt detta och formulera en ny definition.
Så efter drygt 40 år, och ett kommittéarbete där både nuvarande och föregående ordföranden i IASP engagerats, kunde man i maj 2020 publicera en ny definition av smärta [1]. Tillsammans med definitionen har man även sex ledmeningar, för att tydliggöra vad definitionen innebär (här i min översättning):
En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till – eller liknande det man upplever vid – vävnadsskada eller hotande vävnadsskada.
- Smärta är alltid en personlig upplevelse som kan påverkas i olika grad av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
- Smärta och nociception är två olika saker. Smärta kan inte enbart kopplas till aktivitet i sensoriska neuron.
- Det är genom erfarenheter i livet individer lär sig vad smärta är.
- En persons beskrivning av att uppleva smärta ska respekteras.
- Trots att smärta vanligen är en del i kroppens skyddsmekanismer och anpassning, så kan smärta ha negativa effekter på funktionsförmåga och socialt samt psykologiskt välbefinnande.
- Att med ord beskriva smärta är enbart ett av många sätt att uttrycka smärta; oförmåga att kommunicera hindrar inte att en människa eller ett djur upplever smärta.
Ledmeningarna kan tyckas självklara, men fortfarande år 2020 kommer patienter och berättar att de fått höra att »så kan du inte känna« när de sökt hjälp för sin smärta av läkare. Förhoppningsvis kan denna nygamla definition av smärta göra att patienter slipper mötas av den typen av okunniga utlåtanden.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Johan Hambraeus är delägare av Smärtkliniken Eques Indolor och ledamot i Spine Intervention Society Evidence Base Committee.
Referenser
Enligt IASP’s smärtdefinition sägs vi kunna “bemöta”, skriver du, en objektivt definierad smärtupplevelse med påvisbar eller delvis föreställd vävnadsskada. Läkare bör i tidigt skede först av allt kunna se människan själv och “möta” henne som subjekt. Hon meddelar alltid något. Hon är den enda som kan förstå sin upplevelse av t ex smärta. I fenomenologins människosyn ingår också kännedom om och beredskap att följa IASP-definitionen när den är tillämpbar. Klinisk undersökning och subjekt-subjektdialog täcker det mesta.
Efter 20 års erfarenhet av att möta smärtpatienter både i primärvården och i sekundärvården (specialiserad interventionell smärtbehandling) har jag slagits av hur förändrade patienterna blir när man vågar gå in i deras smärta, leta efter orsaken till den och behandla den samtidigt som man är öppen för de sekundära psykiska och sociala besvär smärtan ger. Det var för att bättre förstå detta vi gjorde den intervjustudie som nyligen publicerades, där vi just ville veta vad det var patienterna upplevde. Kontentan av studien visade att patienterna upplevde ökad egenkontroll, empowerment, när de var del i en interventionell utredning av sina smärtor [1]. Om man enbart tolkar smärta som ett rop på hjälp eller något annat psykiskt besvär förnekar man smärtans somatiska del och riskerar att vara ytterligare en vårdgivare som kränker patienten. Det är just detta jag anser den nya definitionen betonar.
1. Hambraeus J, Hambraeus KS, Sahlen K-G. Patient perspectives on interventional pain management: thematic analysis of a qualitative interview study. BMC Health Services Research [Internet]. 2020;20(1). Available from: https://rdcu.be/b5m20
Oreflekterad människosyn kan fortfarande få kollegor i vår kår att tänka att själen kan orsaka förändring i kroppen. Den som utmanas av något ofattbart främmande och som inte har ord för att visa och få sin existentiella ångest hörd och sedd, tar intuitivt till sitt en gång fungerande kroppsspråk, t ex smärta. Barn utan språk, vilkas vana utmanas av något ovant och som ännu inte införlivat vuxenvärldens tal och människosyn, upprätthåller instinktivt sin känsla av förbindelse genom att kommunicera via röst och tårar. Mamman söker inte orsak till att barnets ögon sprutar våta frågor, hon visar att hon ser och förstår. Barnet upplever därigenom att det är med i världen, känner kroppsvärme, tillhörighet.
1. Läkartidningen. 2016;113:EDY7
