Efter Maccharini-affären inrättades Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP), vars befogenhet är att anmäla forskning som bryter mot etikprövningslagen till åtal. Maxstraffet för sådant brott höjdes samtidigt till två års fängelse. Nämnden har sex ledamöter – fyra forskare och två representanter för allmänheten. Ordföranden är jurist och i gruppen ingår Kjell Asplund, flitigt anlitad expert i medicinsk-etiska frågor.

2019 startade den nya Etikprövningsmyndigheten som har i uppgift att snabbehandla ansökningar om forskning kring coronapandemin. En ansökan ingavs den 21 april 2020 av Uppsalaprofessorerna Åke Lundkvist och Björn Olsen, två av landets främsta infektionsforskare och grundare av Zoonosis Science Center (ZSC). Ansökan beviljades 12 maj. Med ett snabbkit utvecklat i Kina skulle ZSC validera testet och därefter studera antikroppar mot sars-cov-2 bland annat hos anställda inom äldreomsorgen [1, 2].

De kits som blev över delade forskarna ut till kollegor för att testa sig själva och sin näromgivning. En av dessa var jag. Cirka 450 personer testades under perioden 22–27 april. Antikroppsförekomsten – 7 procent – var väsentligt lägre än vad Folkhälsomyndigheten (FHM) vid denna tid rapporterade och långt ifrån den immunitet som begränsar smittan. Forskarna, som tillhör den grupp forskare (där jag inte ingår) som dömt ut FHM:s strategi att begränsa smittan, förklarade i en intervju i Upsala Nya Tidning att man ansåg att den observerade antikroppsförekomsten stödde deras skepsis.

Två anmälningar har gjorts till ÖNEP. Anklagelsepunkterna är frånvaro av etiskt tillstånd och skriftligt godkännande från testpersonerna, att provtagningen innebar ett invasivt ingrepp och att risk för spridning förelåg vid provtagningstillfället.

Flera felaktigheter finns i anmälningarna. Forskarna anmälde inte sina observationer till FHM. Nära 90 procent av testen gjordes utomhus, endast en person i taget testades vid de få test som gjordes inomhus och samtliga test utfördes under föreskrivna aseptiska och smittförebyggande former.

ÖNEP bedömer att detta var forskning enligt 2 § etikprövningslagen. Myndigheten anmäler forskarna till åtal, och tillägger att agerandet kan hota allmänhetens förtroende för forskning. Åklagare ska avgöra frågan om brottsligt förfarande.

Forskarna menar att testet bland vänner och kollegor inte kan anses som forskning då det inte var planerat och inte genomfördes som en vetenskaplig studie. De avsåg inte heller att publicera resultatet.

Mina kommentarer:

  • Förhoppningsvis är åtalsanmälan ett försök av ÖNEP att få vägledning i hur man ska ställa sig i gränsfall som detta. Tills vidare får forskarna schavottera.
  • Bland kollegor (i synnerhet vi som fick del av förmånen) skulle få kalla detta forskning, i varje fall inte brottslig sådan. Det är ren spekulation att anta att allmänhetens förtroende för forskningen skulle minska; lika troligt är att omdömet hos ÖNEP ifrågasätts.
  • Testningen skedde då osäkerhet rådde och impromptu-aktioner var påkallade, och den kostade inte samhället eller testpersonerna något. Forskarna utnyttjade en beprövad, minimalt invasiv teknik (fingersticksprov), och testen gav viktiga upplysningar. Det borde finnas rimligare erinringar än åtalsföreläggande för åsidosättanden som kan ha förekommit.
  • Då ÖNEP anser att detta är ett forskningsprojekt som krävt etiskt godkännande måste man fråga sig var gränsen för forskning ska dras i framtiden? Att observationer rapporteras till medierna, är det forskning? En sådan praxis torde resultera i att ytterligare ett stort antal forskare bör åtalas då tidiga rapporter i medierna om antikroppsförekomst kommit från till exempel KI och KTH.
  • Uppsala universitets rektor skrev i en replik i Svenska Dagbladet (SvD Debatt. 17 aug) att hon som myndighetschef inte kan uttala sig. Visst kan hon det, endast för kungligheter råder tystnadsplikt. Hon borde försvara forskarna, vilket inte är liktydigt med ministerstyre utan lojalitet med medarbetarnas oegennyttiga och rådiga initiativ.

Läs även:
Nyheter: Förundersökning inleds mot forskare bakom antikroppsstudie

Sven Britton var (som även uppges här ovan) en av de cirka 450 personer som tackade ja till att delta i ett antikroppstest för covid-19 som lett till en åtalsanmälan från Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP).