Onödig eller felaktig användning av antibiotika leder till större risk för resistensutveckling och minskad möjlighet att behandla infektioner. Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt, vilket gör det viktigt att förbättra tillgången till och användningen av befintliga preparat. Många antibiotika som i dag används mycket godkändes i en tid då kraven på dokumentation var lägre.
2014 fick Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag att ansvara för att användningen av befintliga antibiotika undersöks och utvärderas. Målsättningen var att generera ny kunskap med syfte att optimera till exempel dosering, preparatval, nya indikationer och belastning på mikrobiotan. Myndigheten har nu för andra gången frågat hälso- och sjukvården om kunskapsläget inom området och sammanställt en lista på identifierade kunskapsluckor samt förslag på studier.
Myndigheten har även i uppdrag att i en pilotstudie testa en ny ersättningsmodell som syftar till att tillförsäkra tillgången till antibiotika för behandling av särskilt svårbehandlade infektioner. Uppdraget har rönt stort internationellt intresse och avtal har nyligen tecknats för fem produkter.
Inom uppdraget att utvärdera befintliga antibiotika har två stora kliniska studier bedrivits i samarbete med vården: en i öppenvård gällande behandlingstidens längd vid streptokockorsakad faryngotonsillit [1] och en som jämför cefotaxim mot temocillin vid behandling av febril urinvägsinfektion i slutenvård. För den senare analyseras nu resultaten [2].
Även externt drivna studier har genomförts eller pågår inom uppdraget; exempelvis av bästa möjliga antibiotikadosering till kritiskt sjuka patienter [3, 4] och en randomiserad multicenterstudie av trimetoprim/sulfametoxazol jämfört med ciprofloxacin som profylax i samband med prostatabiopsi [5]. Dessutom har studier för att utvärdera behandlingsrekommendationer vid samhällsförvärvad lunginflammation [6, 7], behandling av manlig urinvägsinfektion [8] samt antibiotikaprofylax inför specifika tandvårdsingrepp hos riskpatienter [9] fått stöd. Valet av studier gjordes efter en kartläggning där läkare och andra experter fick svara på frågor om angelägna kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning.
2019 gjorde myndigheten i samverkan med Platinea (Plattform för innovation av existerande antibiotika) en ny kartläggning av kunskapsluckor och behovet av vetenskapliga studier inom området. Syftet är att listan över förslag ska kunna användas av kliniska forskare och finansiärer vid tilldelning av medel för denna typ av projekt och stimulera forskning som leder till ökad kunskap och praktisk klinisk nytta.
Omkring 650 läkare och andra experter i Sverige, Norge och Danmark erbjöds att svara på en webbaserad enkät. Drygt 170 förslag kom in (82 efter sammanslagning av dubbletter). Tillsammans med en referensgrupp (15 experter utsedda av specialistföreningar och andra relevanta organisationer) prioriterades förslagen enligt specifika kriterier där klinisk nytta, betydelse för folkhälsan och potential att kunna bromsa resistensutveckling vägde tyngst. Av de förslag som fick högst medelvärde klassade referensgruppen 16 som mycket angelägna och 15 som angelägna [10].
Listan över vilka studier sjukvården anser ska prioriteras har skickats till forskare, specialistföreningar, organisationer och andra relevanta aktörer i Sverige, Norge och Danmark, samt ett urval forskningsfinansiärer. Vår förhoppning är att forskare ska inspireras av förslagen och genomföra studier inom de prioriterade områdena. Vi hoppas också att detta tillvägagångssätt kan stå modell för andra medicinska områden såväl nationellt som internationellt och lyfta fram vikten av klinisk forskning baserad på vårdens behov.
(uppdaterad 2020-09-22)