I den pågående coronapandemin har viruset (sars-cov-2) som orsakar sjukdomen covid-19 ännu inte kunnat behandlas med en direktverkande substans [1]. Terapier av olika slag har prövats. En del av dem kan ha en symtomatisk och eventuellt positiv effekt genom förkortad vårdtid och minskad dödlighet [2] men det finns ännu inga vetenskapliga belägg för att det underliggande viruset påverkats.

Kväveoxid (NO) är en kroppsegen molekyl med antibakteriella och antivirala egenskaper [3] som kanske är mest känd som kärlvidgare, en upptäckt som belönades med Nobelpriset 1998 [4]. Vid akut lungsvikt kan NO ges som inandad gas i låga halter (10–40 ppm) för att förbättra syresättningen av blodet [5], vilket prövades med framgång vid den tidigare sars-epidemin 2003. En viktig observation var även att pneumoniska infiltrat gick tillbaka [6]. I laboratoriestudier kunde det senare visas att en NO-donator, S-nitroso-N-acetylpenicillamin (SNAP), hade en tydlig antiviral effekt [7, 8].

Mot denna bakgrund har vi genomfört en studie (nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Redox Biology) med sars-cov-2 där SNAP ånyo har en tydlig dosberoende antiviral effekt [9]. Oss veterligt är NO det enda medel som hittills visats ha en direkt effekt på sars-cov-2. Multicenterstudier har startats där patienter får andas in NO. En liten studie har nyligen publicerats där NO givet intermittent i högre koncentration (160–200 ppm) visar skyddande effekt hos gravida covid-19-patienter [10]. I väntan på ett fungerande vaccin kan inhalation av NO vara en omedelbart tillgänglig och förhoppningsvis verksam behandlingsform. Dosering och tidpunkt för behandling torde spela en viktig roll för resultatet och behöver snarast utvärderas.

I skenet av denna observation vågar vi även göra ett inlägg i en debatt som skapat känslor, nämligen att rökning tycks skydda mot covid-19. Detta noterades redan vid sars-epidemin 2003 [11], och rapporter från Kina, USA och Europa visar på samma resultat för covid-19 [12-14]. Arbetena har ifrågasatts och har i allmänhet inte kunnat publiceras i de tyngsta medicinska tidskrifterna, vilket skapat en känsla av att politiskt ideologiska aspekter (rökning är fult!) vägt tyngre än rent vetenskapligt medicinska [15]. Säkerheten i studierna ifrågasätts, och det påpekas även att rökning i sig speglar en hälsobild där andra faktorer kan vara orsak till minskat insjuknande i covid-19. Det framhålls även att rökare som får covid-19 blir mer sjuka än icke-rökare [16], vilket knappast är oväntat. Men de är alltjämt färre än icke-rökare.

Sammantaget finns det starka skäl att försöka hitta en eller flera komponenter i tobaksrök som kan vara skyddande. I en artikel i Läkartidningen i juli 2020 väcktes frågan om nikotin är en sådan skyddande faktor genom att binda till acetylkolinreceptorer i kroppen och utöva en immunreglerande funktion, främst via makrofager [17]. Studier där man ger nikotin till covid-19-patienter har inletts, men några resultat har ännu inte rapporterats.

Rökare får i sig mycket höga koncentrationer av NO (1 000 ppm eller mer) [18] genom en puff cigarettrök ungefär var femte till tionde andetag. Dessa intermittenta rökpuffar orsakar ingen ökad bindning av NO till hemoglobin (kallat methemoglobin) [19], vilket skulle orsaka försämrad syrgastransport och i extremfall död. Halten av kvävedioxid (NO2), som är luftvägsirriterande och kan orsaka astmaliknande attacker, ökar inte heller [20].

Teknik kan utvecklas för att ge dessa puffar av NO utan att röka en cigarett. Därmed slipper man de negativa effekterna av rökning [21]. Vi ser därför att NO kan vara en komponent i cigarettrök som utövar en skyddande effekt mot covid-19, och vi grundar vår uppfattning på en betydande dokumentation.