I hela landet vill man satsa på primärvården. Region Stockholm har antagit en primärvårdsstrategi för att bland annat förstärka och utöka vårdcentralerna. Men när det kommer till verkliga förslag och konkret politik finns inte mycket som backar upp de vackra orden. I stället lägger den blågröna koalitionen i Region Stockholm fram förslaget om att husläkarjourerna ska avvecklas, utan att konsekvensanalys har gjorts.

Vänsterpartiet anser att förslaget är dåligt av flera skäl. Husläkarjourer bygger på samarbete mellan olika vårdcentraler. Det är nätverk som tagit lång tid att bygga upp med syfte att ge medborgarna ökad service. Dessutom är det på vårdcentralerna patienternas ordinarie läkare finns, och därmed kontinuiteten i läkarkontakterna. Det är också där uppföljningen sker. Att styra över patienterna till närakuter som inte jobbar med kontinuitet eller uppföljning på samma sätt blir på sikt både dyrare och sämre.

Region Stockholm talar ofta om att patienter ska söka och få vård på lägsta och effektivaste omhändertagandenivå. Det gäller uppenbarligen inte här. Vi har också sett att införandet av närakuterna medfört ett nytt mönster av efterfrågan (inte behov) av sjukvård. Människor söker vård för saker de annars inte sökt för, och som kanske inte alls behöver behandlas akut.

Närakuterna bör även i fortsättningen ha en roll i regionens sjukvårdssystem. De bör ligga i anslutning till våra akutsjukhus, och vanlig akut och närakut kan ha en gemensam första bedömning av patienterna (triage), för att avgöra vilken akut patienten ska till. Övriga akuta besök bör kunna omhändertas hos husläkarjourerna, som ska få mer resurser och bättre förutsättningar att bedriva sitt arbete och därmed avlasta akuterna. Med fungerande husläkarjour får vi kortare köer på akuten för de allvarligare fallen, och närmare vård för dem som bara behöver hjälp av en husläkare.

Vänsterpartiet vill bland annat se:

  • Tydligt ansvar för ett specifikt geografiskt område. På detta sätt blir vårdcentralerna ansvariga för sina patienter och kan upprätthålla kontinuitet och tillgänglighet för dem. Husläkarjourerna blir den naturliga kontaktvägen vid akuta åkommor efter kontorstid.
  • Satsning på fortbildning. Ska primärvården i regionen ta större ansvar och göra mer måste personalen få tid för kompetensutveckling. I dag är den sämst i Sverige.
  • Ökade resurser till primärvården. En ökning med 1,5 procent, som den blågröna koalitionen gjorde för detta år, är i realiteten en nedskärning. Löner, läkemedelskostnader och hyror ökar mer. Vi måste på sikt tala om minst 5 procents uppräkning.
  • Avveckling av kostnadsansvaret för laboratorium och medicinska undersökningar. Detta system gör att vårdgivare skickar över dyrare undersökningar på varandra och patienter faller mellan stolarna. Vi måste ha ett system som bygger på helhetsansvar så att alla patienter får rätt hjälp.

Det råder enighet om att primärvården och vårdcentralerna är kroniskt underfinansierade. Därför är varje satsning på ett nytt vårdvalssystem eller en till närakut uteblivna satsningar på vårdcentraler. Vi måste prioritera rätt, och göra det i praktiken, inte bara i retoriken. Att avveckla husläkarjourerna är ett steg i fel riktning.