Med viss förvåning noterar jag allt fler rapporter om kvarstående symtom efter covid-19, och att orsaken skulle vara okänd [1]. Då jag ägnat mycket studier åt stressreflexer och vad de kan orsaka känns symtombeskrivningar från individer med kvarstående covid-19-symtom igen alltför väl. Stressen utlöses i dessa fall (liksom vid whiplashskada, Gulfkrigssyndromet [2] och andra symtomdiagnoser) av att individen utsatts för ett dödshot men överlevt.

Stressreflexerna medieras från hypotamalmus [3, 4] och sätter människans viljemässiga respons ur spel. Då det rör sig om reflexer som kopplas i och ur på ett godtyckligt sätt uppstår ofta misstro hos både den drabbade och omgivningen, då kroppen ömsom fungerar, ömsom inte, utan att individen har kontroll över växlingarna.

Hjärnans tre stressreflexer (flykt–attack, frysningsreaktion respektive spela död-reaktion) kännetecknas av ett 40-tal olika symtom [5]: hjärtklappning, tandgnissling, muskelspänningar, IBS-symtom, andnöd, trötthet som inte svarar på vila, kronisk smärta, minnes- och koncentrationsstörningar, subfebrilitet med flera. Många stressymtom tenderar att bli kroniska då individen får allt svårare att vifta bort symtomen som tillfälliga.

Sömnstörning är ofta ett tidigt symtom i stressreaktionen. Frysningsreaktionen medför ökad muskeltonus, vilket bidrar till symtom som förknippas med fibromyalgi [6], det vill säga musklerna blir uttröttade redan innan individen vill ta dem i bruk, medan spela död-reaktionen medför störningar som beskrivs hos bland annat apatiska barn [7]. Ett intressant fenomen som ofta kan iakttas är att knytkraften kan försvinna helt i en hand samtidigt som kraften i greppet mellan tumme och lillfinger är intakt. Förklaringen torde vara att hjärnan uppfattar gripkraften i hela handen som »arbete–krav«, medan tum–lillfinger-greppet inte utlöser en sådan tolkning.

Förvisso har covid-19 med symtomutvecklingen att göra hos patienter med kvarstående besvär, men till skillnad från stressutlösta symtom borde man vid bestående organskada på grund av corona-infektion förvänta sig att symtomen inte varierar över tid. Det mesta talar dock för att mekanismen är stressreflexer som förekommer vid många tillstånd, och som när de väl startat fortsätter som ett självspelande piano. Symtomen ökar på stressen, tillsammans med omvärldens, massmediernas och inte minst sjukvårdens oförståelse.