Underskattar Folkhälsomyndigheten smittsamheten hos sars-cov-2 genom att bygga sina rekommendationer på symtomatisk droppsmitta? Hade morbiditet och mortalitet i Sverige initialt varit lägre om myndigheten även agerat utifrån luftburen asymtomatisk smitta? Är det dags att tänka nytt utifrån vad vi vet i dag?

Av forskningsetiska skäl är vi här hänvisade till simuleringar, djurförsök och retrospektiva fältstudier. Ökande kunskap talar dock för att sars-cov-2  (0,12–0,16 μm) kan smitta både genom droppar och aerosoler. Enligt studier med metoder från 1930-talet når droppsmitta högst två meter [1]. Moderna aerodynamiska partikelstudier och simuleringar samt en översikt från 2011 [2-4] indikerar att partiklar från luftvägssjuka individer bär patogener som sprids både som aerosoler och droppar. En laboratoriestudie [5] visar att aerosoler från coronavirus även kan fastna på olika underlag och överleva upp till en vecka [5]. Att små utandade partiklar med sars-cov-2 kan stanna kvar länge i luften som aerosolsmitta och nå betydligt längre än två meter tas upp i en studie från mars 2020 [6].

Sannolik luftburen smittspridning av sars-cov-2 har visats från olika miljöer, bland annat en restaurang i Kina (minst fem smittade) [7] och ett sjukhus i Florida, där viabla virus isolerades från luftprov 2–4,8 meter från en person [8]. En studie från Kina visar att en presymtomatisk indexpatient smittade 22 munkar under en bussresa, varav flera satt på fem meters avstånd [9]. En superspridare i USA smittade 53 av 61 körmedlemmar i en kyrka [10]. I en djurstudie framkallades luftburen sars-cov-2-smitta hos 10 av 15 hamstrar (67 procent) [11].

Folkhälsomyndigheten anser att det är av marginell betydelse att asymtomatiska personer kan smitta redan före symtomdebut samt att en del förblir asymtomatiska men ändå smittsamma. Den första observationen kom i februari [12]. I april visades 130 av 166 (78 procent) PCR-positiva individer i Kina vara asymtomatiska inom ett dygn [13]. Två översikter visar [14, 15] att sars-cov-2-smitta inte bara är möjlig, utan sannolikt högre, under den presymtomatiska fasen än efter symtomdebut.

Den presymtomatiska smittsamheten beräknades i en studie till 44 procent [16]. Andelen asymtomatiska individer varierar i olika studier; 81 procent på ett isolerat fartyg [17], 11 procent enligt en metaanalys [18] och 31 procent enligt en annan metaanalys [19] som angav den sammanvägda relativa risken (RR) för asymtomatisk/symtomatisk smittsamhet till 0,35.

Vi välkomnade WHO:s rekommendationer om munskydd i juni [20]. Enkla munskydd kan endast hindra spridning av droppsmitta. EU-certifierade andningsskydd (FFP 3) [21] skyddar mot luftburen smitta, vilket även vissa munskydd av tyg i minst tre lager kan göra [22]. I en djurstudie reducerade andningsfilter luftburen sars-cov-2-smitta med minst 40 procent; även dödligheten minskade jämfört med hos smittade kontroller [11]. En metaanalys (maj 2020) [23] visar att munskydd inom sjukvården minskade risken för luftvägsinfektion med 80 procent (n = 4 751, oddskvot [OR] 0,20; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,11–0,37) och utanför sjukvården med 47 procent (n = 3 820, OR 0,53; 95KI 0,36–0,79).

Ovanstående ger viss evidens för asymtomatisk luftburen smitta, vilket Folkhälsomyndigheten tonat ner och föga beaktat i sina åtgärder och rekommendationer. Kan den underskattade smittrisken ha varit en orsak till att hemvändande skidturister inte smittspårades och sattes i karantän och att man tillät stor publik vid finalen av melodifestivalen i Stockholm i mars 2020, varefter antalet dödsfall ökade kraftigt de följande veckorna [24]?

Ett viktigt tillägg för att även hantera asymtomatisk luftburen smitta är behovsstyrda rekommendationer om munskydd vid trängsel inom kollektivtrafik och inomhus eftersom distansering nu förefaller respekteras i mindre grad.