Nya åtgärdskoder för kärlkirurgi banar väg för samordning

Kärlkirurgin har genomgått en snabb teknisk utveckling, framför allt när det gäller venösa och endovaskulära operationer. Koderna i klassifikationen av kirurgiska åtgärder som berör kärlkirurgi [1] är därför otillräckliga. En projektgrupp bestående av representanter från Svensk förening för kärlkirurgi (SSVS) och Svenska kärlregistret (Swedvasc) har i samarbete med Socialstyrelsen arbetat med att förnya åtgärdskoderna. Många andra har också bidragit i arbetet.

Den nya strukturen för kärlkirurgiska åtgärdskoder tas i bruk 1 januari 2021 och inkluderar nu alla i dag förekommande kärloperationer. Det nya kapitlet följer en konsekvent logisk struktur som underlättar statistiskt analysarbete, kvalitetsuppföljning samt samordning av registrering till journal, patientregister och det svenska kärlregistret.

Åtgärdskoderna täcker in hela artärträdet från aorta ascendens efter koronarartärernas avgångar. Koder för venkirurgi inkluderar inte torakala vener, men har utökats väsentligt. Tillsammans med koder för endovaskulära operationsmetoder har antalet koder ökat från 557 till 1 120.

Kärlrekonstruktionernas anatomi beskrivs med både inflöde och utflöde. Extraanatomiska bypassoperationer (tidigare PG, Extraanatomiska bypassoperationer) samt operationer på tidigare rekonstruktion (P?U) ingår därmed som en naturlig del i systemet, i stället för att samlas under ett separat avsnitt.

Koderna beskriver endast anatomi och metod. Indikationer ska registreras med ICD-kod.

Koden består liksom tidigare av fem tecken; tre bokstäver och två siffror:

• Position 1. Kapitel: Kapitel V, »Operationer på aorta, perifera kärl och lymfsystemet«.
• Position 2. Kärlområde: det avsnitt i kärlträdet som rekonstruktionen utgår från.
• Position 3. Metod. Öppna operationer ligger under A–L, endovaskulära under N–W.
• Position 4. Rekonstruktionens utgångspunkt (inflöde) inom kärlområdet.
• Position 5. Rekonstruktionens distala avslutning (utflöde).

Två undantag finns:

• vid transposition är utgångspunkten det transponerade kärlet.
• venernas anatomi beskrivs av positionerna 2 och 4 medan metoden preciseras av positionerna 3 och 5.

I vissa fall räcker koden inte till för att täcka in alla detaljer. Den kan då kompletteras med en detaljerad standardiserad beskrivning som också kan användas som operationsrubrik. Att införa en sjätte position, så att alla detaljer framgår av koden, är i nuläget inte möjligt.

Information om vilken sida av kroppen åtgärden utförts på är viktig inom kärlkirurgi med tanke på utvärdering av utfall efter kirurgiska ingrepp, komplikationer, reoperationer och amputationer. Ett förslag som gick ut på att vänster och höger sida för varje parigt organ skulle få ett eget avsnitt med egen bokstav i position 2 (exempelvis VK för höger ben och VL för vänster) övergavs på grund av kompatibilitetsproblem med andra system. Lateralitet måste därför som tidigare anges med en tilläggskod.

Dokumentation av vårdåtgärder tar tid från det patientnära vårdarbetet, men med ökande vårdbehov och krympande resurser är säker högkvalitativ utvärdering och nationell kvalitetssäkring av genomförda ingrepp angelägen. Även om mycket arbete kvarstår banar det nya systemet väg för samordning av registrering till journal, patientregistret och det svenska kärlregistret.