I en debattartikel i Läkartidningen [1] manar författarna beslutsfattare att vara försiktiga när de tolkar resultaten i vår HTA-rapport, där vi studerat samband mellan andelen legitimerade sjuksköterskor och patientrisk för död, fallolyckor eller trycksår [2]. Vi håller med om vikten av hur resultaten tolkas, och tar här tillfället att resonera kring den aktuella evidenssammanställningen.

Vår slutsats efter en genomgång av det vetenskapliga underlaget är att det är osäkert om det finns något genomgående och entydigt samband i publicerad litteratur mellan måttliga förändringar i andelen sjuksköterskor i sjukhusvårdteamet och patientrisker. Något säkert och entydigt sådant samband gick ej att påvisa.

Vi vill här poängtera att andelen sjuksköterskor i teamet inte bör förväxlas med sjukskötersketäthet, det vill säga antal sjuksköterskor per patientdygn. Denna distinktion anser vi åtminstone delvis kan förklara varför vår slutsats skiljer sig från närliggande rapporter, inklusive en publikation beställd av Socialstyrelsen [3].

Vi vill också förtydliga att vårt fokus var studier av legitimerade sjuksköterskor i relation till övrig personal i det patientnära vårdteamet på sjukhus (det vill säga undersköterskor och sjukvårdsbiträden, inte sjukskötersketätheten) i förhållande till patientantalet. Som författarna till debattartikeln påpekar består underlaget enbart av observationsstudier; interventionsstudier kunde inte identifieras vid sökningen och förefaller således helt saknas.

Sammanlagt omfattar materialet drygt 22 miljoner patienter, men studierna är heterogena då de är genomförda i olika sjukvårdssystem, på olika typer av avdelningar, i olika patientpopulationer och dessutom med olika analysmetoder. På grund av denna heterogenitet har vi beslutat att avstå från metaanalyser av utfallen, vilket författarna till debattartikeln anser klokt.

Vår konklusion är att det trots ett omfattande material är osäkert om det finns någon genomgående ogynnsam konsekvens vad gäller mortalitet, fallrisk och liggsår vid måttlig (–10 procent) reduktion av andelen sjuksköterskor i sjukhusvårdteamen. Vi har inte funnit något säkert och entydigt sådant samband. Detta beror både på ovan nämnda begränsningar och på kvalitetsproblem i studierna. I det fåtal studier som påvisade ett samband, och där grunddata fanns redovisade, låg den absoluta riskökningen på promillenivå.

Debattinlägget innehåller en varning till beslutsfattare att använda vår rapport som stöd för att byta ut sjuksköterskor mot annan personal, underförstått av ekonomiska skäl. Vi är här helt eniga; någon sådan åtgärd menar vi har aldrig varit aktuell och är heller inte studerad. Däremot står beslutsfattarna inför att hantera befintlig sjuksköterskebrist, där huvudalternativet till att uppgiftsväxla kan vara att stänga en vårdavdelning. Vi vill slutligen poängtera att HTA-centrum i Västra Götaland har till uppgift att ta fram kunskapsunderlag, inte att delta i några beslutsprocesser.