Barn är inte små vuxna. Sjuka barn har rätt att vårdas av personal med specifik barnkompetens och i en miljö som är anpassad för barn och deras familjer. Enligt barnkonventionen och svensk lag ska barnperspektivet beaktas i alla beslut som rör barn. Det är därför med oro som vi hör om den planerade omorganisationen av intensivvårds- och anestesiverksamheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset.

Att organisatoriskt flytta barnverksamheten till vuxensidan går emot all erfarenhet om hur framgångsrik högspecialiserad barnsjukvård ska organiseras och bedrivas på bästa sätt.

Internationella jämförelser visar att de mest framstående barnsjukhusen i världen [1, 2] har en väl sammanhållen barnsjukvård som inkluderar specialiserad anestesi- och intensivvård inom den egna organisationen. Flera stora sjukhus i Europa arbetar nu för att uppnå just detta mål.

Intensivvård för barn bedrivs i Sverige på fyra centrum och har vid flera tillfällen karakteriserats som underdimensionerad. Astrid Lindgrens barnsjukhus ansvarar för vården för 25 procent av landets barn. Barnanestesi och intensivvård för de sjukaste barnen är ett nav i organisationen. Sjukhuset har flera nationella uppdrag, såsom Ecmo-verksamheten och viss högspecialiserad barnkirurgi, samt utgör ett av flera nationella barnonkologiska centrum.

Specialiseringen av neonatal intensivvård som är nära integrerad med övrig barnsjukvård har bidragit till att Sverige har internationella toppresultat [3] när det gäller vård av sjuka nyfödda. På motsvarande sätt har intensivvårds- och anestesiverksamheten för barn viktiga samband och en tät interaktion med övrig barnsjukvård vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Svenska barnläkarföreningen vänder sig mot det inriktningsbeslut som tagits om att flytta barnanestesi, barnoperation, barnuppvak, barnintensivvård, barnsmärtmottagning, långtidsintensivvård för barn samt barntransport- och Ecmo-verksamheten från Astrid Lindgrens barnsjukhus till vuxenverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset.

Vi bedömer att det finns stor risk för att den föreslagna organisationsförändringen leder till att vården för de svårast sjuka barnen inte kommer att kunna upprätthållas på den höga nivå den har i dag. En försämring av den högspecialiserade barnsjukvården riskerar att påverka barnsjukvården negativt både på regional och nationell nivå.