I krissituationer tenderar socioekonomiskt svaga grupper att drabbas hårdare än andra. För att nå riksdagens folkhälsomål att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa och sluta påverkbara hälsoklyftor inom en generation måste arbetet med hälsosamma levnadsvanor intensifieras. Detta har en expertgrupp inom Sveriges Kommuner och regioner och Nätverket hälsofrämjande sjukvård påtalat i ett öppet brev till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [1].

Krissituationer är ofta en grogrund för falsk ryktesspridning. Under en pågående kris är därmed korrekt information från myndigheter av avgörande betydelse. Sedan början av mars 2020 har myndigheterna informerat om det nya coronavirusets spridning och gett råd om hur vi bäst skyddar oss mot smitta. Efter den initiala fasen bör myndigheterna även informera om och motivera invånarna att leva på ett sätt som bidrar till bästa möjliga hälsa.

Vår hälsa påverkas av såväl arv som biologiska och socioekonomiska faktorer, miljöfaktorer och sjukvårdande insatser. Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och levnadsvanor. Tobaksrökning påverkar hjärta, kärl och lungor, orsakar olika typer av cancer samt ökar risken för allvarliga luftvägsinfektioner. Alkoholkonsumtion minskar kroppens förmåga att försvara sig mot bakterier och virus samt dämpar effekten av vaccinationer [2].

En hälsosam kost ger kroppen förutsättningar att upprätthålla immunförsvaret samt tillfriskna och återhämta sig [3] och kan tillsammans med fysisk aktivitet förebygga hjärt–kärlsjukdom, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, fetma och psykisk ohälsa [4, 5]. Just fetma innebär ökad risk för ett allvarligare och mer komplicerat förlopp vid covid-19 [6]. En undersökning av Folkhälsomyndigheten [7] visar att fetma ökar hos alla befolkningsgrupper, men snabbast hos socioekonomiskt svaga grupper.

Att socioekonomiskt svaga grupper drabbas hårdare av infektionssjukdomar och covid-19-pandemin belyser tydligt utsattheten. Stöd för förändring är därför en vinst både för individen och samhället. Den årliga sjukdomsbördan kopplad till ohälsosamma matvanor har uppskattats till 53 miljarder kronor [8]. Mediernas hälso- och sjukvårdsrapportering har ökat exponentiellt under covid-19-pandemin, men vi saknar rapporter om socioekonomiska och livsstilsrelaterade faktorer i relation till risken att bli smittad av sars-cov-2 och även allvarligt sjuk i covid-19.

Vi ser nu en ökad motivation till livsstilsförändringar i samhället. Det är viktigt att vi möter den med kompetenta interprofessionella team. För att minska lidande och rädda liv vill vi att

  • myndigheterna betonar vikten av hälsosamma levnadsvanor
  • sjukvårdshuvudmännen förbättrar förutsättningarna för dem som arbetar inom hälso- och sjukvården att systematiskt använda vetenskapligt förankrade metoder för att stödja personer i behov av förändrade levnadsvanor och prioriterar personer med hög risk
  • chefer i hälso- och sjukvården ger medarbetarna förutsättningar att utveckla arbetet för bästa möjliga folkhälsa genom interprofessionellt samarbete
  • invånarna ges kunskap om och uppmuntras att efterfråga det stöd de behöver hos vårdpersonalen för att förändra sina levnadsvanor.

Sammantaget kan detta bidra till en mer jämlik, personcentrerad och hälsofrämjande hälso- och sjukvård som inte bara räddar liv utan även bidrar till att göra befolkningen bättre rustad inför krissituationer.