Vid Läkarförbundets senaste fullmäktigemöte avslogs en motion från 14 delföreningar om att återinrätta en arbetsgrupp för klimat och hälsa med vidgat uppdrag att också omfatta hållbar sjukvård [1]. Det blev också avslag för det nya yrkandet »att Läkarförbundet ska ta ett större ansvar för Agenda 2030 och klimatfrågorna under följande år«. Argumentet var att ansvaret finns integrerat i verksamheten där det är relevant utifrån förbundets portalparagraf.

Detta avslag av en motion från en ansenlig mängd delföreningar lyfter fram en ensidighet i förbundets prioriteringar. En viktig aktuell facklig prioritering gäller att förbättra dåliga arbetsvillkor för unga läkare. Lika viktig är sjukvårdens hållbarhet, som också dikterar läkarnas arbetsvillkor. Här krävs professionell och facklig närvaro i det planeringsarbete som pågår. World Medical Association (WMA) beskriver några av utmaningarna. Läkarbundet är en aktiv del av WMA och bör naturligtvis följa de rekommendationer man har varit med om att ta fram.

  • Följ WMA:s rekommendation till nationella medicinska förbund att stödja arbetet med att göra hälso- och sjukvården hållbar och reducera vårdens ekologiska fotavtryck [2].

Som WMA, WHO, Lancet Commissions med flera har påpekat är klimatförändringen och tillhörande problem ett mycket stort framtida hot mot människans hälsa. Sjukvården är en tillgång genom att kunna motverka klimatkrisens ohälsoeffekter, men den är också en del av problemet genom att sätta ett stort ekologiskt fotavtryck. Det är alltså angeläget att minska hälso- och sjukvårdens negativa effekter på klimatet och övriga planetära gränser.

  • Följ WMAs maning till nationella medicinska förbund att arbeta med sjukvårdens organisationer genom att anta klimatpolicyer och fungera som förebilder i arbetet med att minska de fossila utsläppen.

I Läkarförbundets verksamhetsberättelse för 2019 framkommer att förbundet är föredömligt i försöken att minska de egna utsläppen. Gott så, men det krävs så mycket mer. Hälso- och sjukvården står för 75 procent av regionernas klimatpåverkan. Det pågår ett intensivt arbete för att minska utsläppen inom många regioner, men det är svårt att komma åt organisationen av vårdkedjor eftersom läkarna inte är engagerade i detta. Effektivare logistik och behandlingsinsatser med färre patientbesök, färre transporter, mindre åtgång av personalresurser och minskad användning av förbrukningsmaterial är centralt i denna transformation som förbättrar arbetsmiljön och hälsoekonomin samt minskar utsläppen. Men för det krävs engagerade läkare. Förbundet kan därför inta en viktig roll som också inkluderar påverkan på läkares arbetssituation.

  • Inför hållbar sjukvård i SLF:s mål och strategier.

Hälso- och sjukvården står inför mycket stora utmaningar som endast kan mötas med ett hållbarhetskoncept. Kvalitet, tillgänglighet, jämlikhet, klimat- och miljöhänsyn och ekonomi i balans är helt överlappande och interagerande aspekter. Här ryms också läkarnas framtida arbetsvillkor.

Det blir då uppenbart att hållbarhetsaspekten direkt relaterar till förbundets ofta refererade portalparagraf, vilken har som avslutning »att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling«.

Det är precis det som den avslagna motionen i grunden handlar om. Det börjar bli dags för insikten att fackligt arbete också måste inkludera läkares arbetsvillkor, och då gäller det att ha perspektiven klara för att förstå utmaningarna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författarna är medlemmar i Läkare för miljön och i lokalavdelningarna i Västerbotten, Jämtland, Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Skåne.