Intresset för prekonceptionell hälsa och vård är stort såväl i Sverige som internationellt. I en artikelserie i Lancet ges följande definition av den prekonceptionella perioden:

  • biologiskt perspektiv – dagar till veckor före utveckling av embryot
  • individuellt perspektiv – graviditetsplanering veckor till månader innan bekräftad graviditet
  • folkhälsoperspektiv – ett längre tidsperspektiv som inkluderar ungdomsåren och som fokuserar på riskfaktorer som rökning, alkohol, fetma med mera  [1-3].

Kliniska implikationer för prekonceptionell vård är medicinska tillstånd, genetiska faktorer, miljö, nutrition, vikt, motion, tobak, droger samt kulturella/språkliga hinder. I USA föreslås att vårdpersonal bör identifiera kvinnor som planerar att bli gravida samt uppmuntra kvinnor, män och par att upprätta en reproduktiv livsplan och se över sina levnadsvanor inför en graviditet [4]. Information om preventivmedel som passar planen bör också ges.

Av det medicinska födelseregistret [5] framgår att blivande föräldrar i Sverige i dag är både äldre och tyngre än tidigare generationer när de skaffar barn, vilket ställer vården inför utmaningar. Vi behöver även ta hänsyn till en ökad andel utlandsfödda med särskilda riskfaktorer i samband med graviditet.

Kvinnor med kronisk sjukdom har ofta en etablerad kontakt inom vården, medan det saknas riktlinjer för prekonceptionell vård till »friska« kvinnor och män i reproduktiv ålder. Ansvaret för att ge råd om levnadsvanor ligger i första hand hos barnmorskor, allmänläkare och gynekologer. Inom mödrahälsovården betonas vikten av hälsosamma levnadsvanor, men ur ett biologiskt perspektiv är det för sent, då de flesta redan är i graviditetsvecka 7–11 vid det första besöket.

Bra tillfällen att erbjuda prekonceptionell vård är när unga kvinnor kommer för cellprovtagning och i samband med preventivmedelsrådgivning. Barnmorskor har i samband med preventivmedelsrådgivning medverkat i två randomiserade studier om reproduktiv livsplan och prekonceptionell hälsa. I den ena studien deltog studenter och i den andra en blandad grupp kvinnor (n = 299 respektive 1 946).

I studiernas kontrollgrupper gavs sedvanlig rådgivning medan interventionsgrupperna fick samtal om reproduktiv livsplan och individanpassad information om fertilitet och hälsa. Kvinnor i interventionsgruppen ökade sina kunskaper om ålderns betydelse för fertilitet, folsyra, hälsosam vikt och betydelsen av att avstå från tobak och alkohol. I båda studierna ansåg majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen att reproduktiv livsplan bör ingå i preventivmedelsrådgivningen [6,7].

En liknande intervention gjordes bland män vid mottagningar för sexuellt överförbara infektioner. Även männen ökade sina kunskaper om fertilitet och prekonceptionell hälsa och var positiva (dock i lägre utsträckning än kvinnorna) till att prata med en barnmorska [8]. Att männen inte var lika intresserade och/eller kanske hade föredragit att diskutera ämnet med en manlig rådgivare talar för att fler vårdgivare bör delta i arbetet med prekonceptionell hälsa.

Intresset för prekonceptionell hälsa har ökat markant, inte minst hos vårdgivare. I Skåne ingår motiverande samtal, som ska innefatta information om folsyra, medicinering och vikten av goda levnadsvanor, i barnmorskemottagningarnas ackrediteringsvillkor.

Barnmorskor som fått träning i att använda reproduktiv livsplan anser att det är ett bra redskap för att främja reproduktiv hälsa. De påpekade vikten av individanpassad information och fingertoppskänsla i samtalet och framhöll webbplatsen »reproduktivlivsplan.se« som ett bra hjälpmedel [16].

Prekonceptionell rådgivning bör starta tidigt, kunna erbjudas till fler kvinnor och män samt ingå i barnmorskans ordinarie arbetsuppgifter såväl lokalt, regionalt som på riksnivå. Även andra vårdgivare/yrkeskategorier bör delta i arbetet med att främja ungas hälsa inför graviditet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Tanja Tydén har fått forskningsanslag av Bayer AB.