CRP har en given plats i diagnostik och behandling av infektiösa tillstånd, men kan ibland behöva kompletteras. Prokalcitonin (en prekursor till kalcitonin) utsöndras i blod vid svår infektion, och har högre sensitivitet och specificitet än CRP när det gäller att differentiera bakteriell från icke-infektiös inflammation [1]. Studierna är dock oftast från områden där man inte använder CRP i större utsträckning, vilket påverkar värdet av resultaten.
Flera regioner använder prokalcitonin som kompletterande biomarkör till CRP, framför allt vid beslut om antibiotikabehandling [2]. Neutrofila granulocyter är av stor betydelse för vår förmåga att bekämpa bakteriella infektioner, och bestämning av antalet neutrofila celler utgör ett komplement till CRP och prokalcitonin; samtidigt ökar kombinationen av dessa den diagnostiska träffsäkerheten [3, 4].
Neutrofilmarkören kalprotektin är ett intressant alternativ, särskilt vid handläggning av svår infektion. Kalprotektin består av två olika proteiner och uppvisar bakteriostatiska och cytokinliknande effekter lokalt [5].
Vid svåra infektioner fäster neutrofila granulocyter vid och penetrerar kärlväggarna för att nå fram till målområdet. När detta sker minskar antalet neutrofiler i blodet [6], vilket avsevärt påverkar det diagnostiska och prediktiva värdet vid bestämning av antalet neutrofila granulocyter i akutskedet.
När neutrofila granulocyter i helblod stimulerades med E coli-bakterier eller endotoxin in vitro [7] inducerades ett ökat uttryck av kalprotektin som kunde analyseras med turbidimetri (immunkemisk metodik). Kalprotektin frisätts när neutrofila granulocyter aktiveras [8]. Förhöjda halter av kalprotektin indikerar mer uttalad infektion och därmed mer allvarlig sjukdom. Hög plasma-/serumkoncentration av kalprotektin är förenad med försämrad överlevnad, medan lägre och successivt stigande koncentrationer associeras med bättre långtidsprognos [8].
Kalprotektinvärden som tas vid ankomst till intensivvårdsavdelning har hög sensitivitet för infektion och även högt prediktivt värde avseende överlevnad/30-dagarsmortalitet [9]. I en prospektiv studie jämfördes prokalcitonin som sepsismarkör med kalprotektin hos 271 patienter vid ankomst till intensivvårdsavdelning [10]. Sepsis definierades enligt internationella kriterier [11]. Kalprotektin uppvisade högre diagnostiskt värde avseende sepsis och även högre prediktivt värde gällande 30-dagarsmortaliteten [10].
Liknande resultat för kalprotektin jämfört med prokalcitonin som sepsismarkör ses i en svensk studie från Stockholm [12]. Resultatet visar att kalprotektin steg tidigare än prokalcitonin i förhållande till insatt antibiotikabehandling. I en studie av övre luftvägsinfektioner fann vi att kalprotektin har ett högre diagnostiskt värde än procalkitonin [13].
Koncentrationerna av prokalcitonin i blod är så låga att det krävs komplex teknik (»sandwichmetoder«) för analys, vilket leder till högt pris. Nivåerna av kalprotektin är i stället så höga att man kan använda samma analysprincip som för CRP, och teknologin är därmed lättare att applicera på olika analysatorer. Analystiden är (som vid CRP) 10 minuter, vilket innebär att man kan få snabbare svar till ett (sannolikt) lägre pris.
(uppdaterad 2021-03-18)