Sars-cov-2 och dess mutationer har gett upphov till en komplex och ännu inte helt kartlagd patogenes och symtomatologi bakom sjukdomen covid-19. Förutom den medicinska aspekten med komplex akut behandling och kronisk belastning på såväl individer, vårdsystemet som samhället i stort står vi inför svåra etiska och juridiska frågeställningar. Ett exempel är olika samhällsrestriktioner som kräver juridisk och politisk förklaring.
Diskussionen om strategin för profylax och behandling är relevant ur ett medicinskt perspektiv, men också utifrån ekonomisk-politisk synvinkel. Man får inte glömma de mångmiljardsummor som farmakologiska företag kan tjäna (eller eventuellt förlora) på vacciner mot covid-19, och hur olika länder kommer att använda sina politiska krafter för att tillmötesgå vissa företags lobbyverksamheter, oavsett vad medicinsk evidens visar.
Vi ser nu även hur »antivaxx« rörelsen växer så det knakar (även bland vårdpersonal), vilket hotar möjligheterna att uppnå flockimmunitet globalt. Det är ingen tvivel om att vi står inför en rad mycket komplexa problem där ett holistiskt tänkande är nödvändigt.
När en enskild patients diagnos eller behandling diskuteras tas beslut om hur man ska gå vidare i multidiciplinära team bestående av exempelvis radiologer, patologer, onkologer med flera. Frågan är varför man inte anammat ett liknande tillvägagångssätt när det gäller beslut om hur sars-cov-2 och dess mutationer ska tacklas.
Varför tillsätts inte en expertgrupp med epidemiologer från Folkhälsomyndigheten, infektionsmedicinerare, forskare, Statens medicinsk-etiska råd, psykologer, politiker, statsvetare, socionomer, jurister och representanter från stora farmakologiska företag? Förnuftet säger mig att den pågående coronapandemin kräver en holistisk approach. Varför har man från de styrandes sida fortfarande inte insett det behovet?
Om endast en eller enstaka intressenter drar i trådarna finns risk för att man agerar fel, vilket kan få stora konsekvenser för vårdsystemet som helhet. I en tid där gemene man kan agera expert i sociala medier kan ett misslyckande i en fråga som berör människor världen över ses som bevis för ett misslyckande för vårdsystemet och vår moderna evidensbaserade medicin.
En ökande misstro mot sjukvården kan till exempel leda till att efterföljandet av nödvändiga rekommendationer försämras och skapa negativa effekter i samhället långt bortom coronapandemin.
Det är dags att överväga en ny strategi mot covid-19. Skarpa hjärnor från ett brett spektrum av kompetenser bör tillsammans kunna formulera en effektiv strategi mot en pandemi som varken respekterar geografiska, ekonomiska, medicinska eller etiska gränser.
Mehdi Dahlaki har haft underläkarvikariat vid Huddinge sjukhus och forskar nu om relationen mellan neuropeptid Y och klinisk depression.
