Hösten 2020 fick Svenska neurologföreningen signaler från medlemmarna om en ökande administrativ börda. Utvecklingen inom vår specialitet beror glädjande nog på att allt fler lever längre med neurologisk sjukdom. Med detta följer ett större behov av samhällets stöd, och ofta krävs läkarintyg.

Svenska neurologföreningen har nyligen undersökt medlemmarnas erfarenheter av den administrativa bördan i en webbenkät (Fakta 1). Resultatet förskräcker. Läkarförbundet måste nu med kraft driva flera av förslagen i sin nya sjukskrivningspolicy [1].

  • 79 procent av de svarande ansåg att de inte har tillräckligt med tid för att skriva de intyg som efterfrågas under ordinarie klinisk arbetstid. Lika stor andel svarade att intygsskrivandet tränger undan klinisk verksamhet, bland annat diagnostik och behandling. 44 procent uppskattade att de i genomsnitt lägger 45 minuter eller mer per dag på intygsärenden.
  • 15 procent svarade att de på grund av tidsbrist ofta utfärdat intyg som inte hållit god kvalitet, 44 procent svarade att det skett ibland, 24 procent att det skett sällan och 18 procent att det aldrig inträffat.
  • 91 procent svarade ja på frågan om de ofta behövt förnya intyg trots att det medicinska tillståndet var oförändrat.
  • 60 procent ansåg att blanketten (läkarintyg för sjukpenning till Försäkringskassan) varken fungerar bra eller ganska bra för att förmedla hur neurologisk sjukdom påverkar arbetsförmåga.
  • 94 procent hade upplevt att Försäkringskassan bett om komplettering av ett sjukintyg där läkaren upplevt att all information av vikt fanns med i det första intyget.
  • 90 procent hade erfarenhet av att en patient nekats sjukpenning trots neurologens bedömning att arbetsförmågan varit uppenbart nedsatt till följd av neurologisk sjukdom.

Vår undersökning visar att intygsskrivande och kompletteringar av sjukintyg tar stora resurser i anspråk inom neurologin. Är det rimligt ur samhällsekonomiskt perspektiv? Den tid som läggs på intygsärenden skulle i stället kunna läggas på 1–2 patientbesök/dag.

När vi påtalade kompletteringsfrågans vikt i ett debattinlägg svarade Försäkringskassan i princip att allt fungerar bra [1, 2]. Myndigheten verkar helt enkelt inte vara intresserad av det faktum att neurologer anser att Försäkringskassan alltför ofta begär in onödiga kompletteringar och stjäl tid från kliniskt meningsfulla arbetsuppgifter.

Att beskriva sjukdomars inverkan på funktionsförmåga för samhällets övriga aktörer är en viktig läkaruppgift. Utan intyg från läkare med kompetens inom neurologi blir patienten än mer utsatt. När läkarens arbete inte längre handlar om att beskriva sjukdom och dess verkan utan att hitta rätt kodord för myndigheters beslutssystem måste Läkarförbundet agera.

Svenska neurologföreningen välkomnar flera av förslagen i förbundets nya sjukskrivningspolicy, inte minst att Försäkringskassan ska täcka kostnaderna för intyg bättre. Det kanske är läge för sjukvården att debitera Försäkringskassan för den faktiska kostnaden för intyg – med dubbel taxa för kompletteringar? Kanske går det också att utveckla system där läkarintyg kan användas för mer än ett syfte? Det skulle spara mycket tid.

Neurologföreningen är en liten organisation med ideellt arbetande styrelse och har svårt att själva föreslå hur systemet ska förändras. Vi hoppas därför att förbundet tar sig an intygsfrågan och med kraft driver sin nya sjukskrivningspolicy. Hur mycket mer tid ska Försäkringskassans kompletteringsfrågor behöva ta i anspråk?

Fakta 1.

Svenska neurologföreningens webbenkät skickades ut i slutet av 2020. Svarsfrekvensen var cirka 25 procent (68 specialister), vilket är ett normalt resultat av webbenkäter.