Replik. Inledningsvis vill vi tacka för debattinlägget i Läkartidningen från David T McGreevy och medförfattare gällande ett egenreferat av vår studie om perkutan ballongocklusion av aorta, REBOA (resuscitative endovascular balloon occlusion of the aorta) [1]. Vi vill också tacka för de många kommentarer som kommit efter vår studie. Ämnet är aktuellt och viktigt, och vi välkomnar därför debatten.

Antalet vetenskapliga studier, möten och kurser om REBOA har ökat explosionsartat de senaste åren, vilket är spännande och positivt. Vid införandet av ny medicinsk behandling eller tillkomst av nya indikationer för en befintlig sådan är det alltid av stor vikt att bedöma den potentiella nyttan, eventuella risker och faktorer som kostnadseffektivitet [2].

Att aortaocklusionsballong kan vara en effektiv och livräddande metod står utom tvivel, detta är väl känt inom kärlkirurgin [3, 4] och, precis som författarna nämner, även vid obstetrisk blödning [5]. Vår studie beskriver det svenska traumapanoramat och försöker nyansera betydelsen av REBOA som generellt applicerbar metod vid omhändertagande av traumapatienter med blödningschock.

I Sverige är antalet traumapatienter som skulle ha teoretisk nytta av REBOA litet (enligt vår studie cirka 2,5 patienter/1 000 000 invånare och år). Merparten av svenska akutsjukhus som tar emot traumapatienter ser i jämförelse med internationella material ett mycket litet antal patienter. Karolinska universitetssjukhuset i Solna tog emot 1 245 traumapatienter år 2019 [6], vilket är mer än dubbelt så många som något annat svenskt sjukhus. Det kan jämföras med högvolymcentrum som RAC Shock Trauma Center i Baltimore, USA, som tar emot fler än 6 000 traumapatienter per år [7].

Att beskriva REBOA som en central metod i svensk sjukvård är att överdriva dess potential i Sverige. REBOA bör användas efter särskild utbildning och med försiktighet: att den har en självklar plats på sjukhus som bedriver kärlkirurgi och radiologisk interventionsverksamhet betyder inte att den bör användas på alla sjukhus som tar emot traumapatienter.

Metoden är förenad med risker vid felaktig användning [8] och kan möjligen förlänga tiden till definitiv blödningskontroll [9]. Tillgängliga riktlinjer för användning av REBOA är inte baserade på klinisk evidens utan på estimeringar. På Karolinska, som är Sveriges största sjukhus för traumaomhändertagande, används metoden fortfarande sällan.

Ocklusionsballong kan vara en mycket effektiv metod för tillfällig blödningskontroll, inte bara vid trauma. Metoden är dock inte utan risker, och vi vill understryka vikten av att studera patientunderlag, medicinsk nytta och potentiella biverkningar innan introduktion och implementering sker. Detta bör självfallet göras utifrån lokala (svenska) förutsättningar. Vi välkomnar fortsatt diskussion, framtida studier och nationella rekommendationer för användning av REBOA.

Läs debattartikeln:

REBOA – central metod i svensk sjukvård många år framöver