Replik. Vi tackar för kommentaren från Peter Plaschke till vårt egenreferat i Läkartidningen [1] gällande associationen mellan astmadiagnos i Patientregistret och respiratorkrävande covid-19. Mycket riktigt är associationen ett explorativt fynd i vår studie [2], där en av begränsningarna är det som Peter Plaschke identifierar, nämligen svårigheten att på ett korrekt sätt hantera huvudsakliga primärvårdsdiagnoser såsom astma. Vi håller med om att Läkemedelsregistret är ett bättre sätt att fånga upp dessa diagnoser.
I vår nationella fall–kontrollstudie [2] fokuserar vi på kardiometabola sjukdomar som också till stor del är primärvårdsdiagnoser. Därför baserade vi dessa diagnoser på data både från Patientregistret och uttag av läkemedel från Läkemedelsregistret för att fånga upp de patienter som enbart behandlats i primärvård.
Då huvudfrågeställningen inte gällde astma har vi inte använt läkemedelsuttag för astmamedicinering i studien. Det innebär, som Peter Platschke skriver, en underskattning av förekomst av astma som behandlas på vårdcentral, vilket är en svaghet. Rimligen drabbar dock en sådan underskattning både fall och kontroller och borde därför i sig inte självklart påverka en association.
Det är förstås teoretiskt möjligt att de intensivvårdskrävande patienterna (som allmänt sett är sjukare) oftare varit på sjukhus och då även fått andra diagnoser (exempelvis astma) registrerade i Patientregistret, medan det finns mer begränsad information om de matchade kontrollerna . Detta skulle i teorin kunna innebära att det kan föreligga en felklassificering (differential misclassification bias) [3] som gör att vi i vår studie ser en större andel personer med astmadiagnos bland fallen jämfört med hos kontrollerna. Dock kvarstod sambandet för astma när vi justerade för samtliga andra diagnoser, vilket talar emot att någon form av felklassificering kopplad till dessa sjukdomar skulle kunna förklara sambandet.
Tilläggas kan att även en större nationell svensk studie [4] visar att tidigare astmadiagnos är associerad till både sjukhusvårdad och intensivvårdad covid-19. Vi anser därför att fyndet inte bör avfärdas, utan leda till uppföljande studier med ett större patientmaterial och en mer riktad metodologi mot flera av de samband vi har hittat mellan specifika tillstånd och intensivvårdskrävande covid-19 (inklusive astma). Vi instämmer med Peter Platschke om att man i sådana studier även bör hämta in data från Läkemedelsregistret [4].
Läs kommentaren:
Nej, astma är troligtvis ingen riskfaktor för svår covid-19
Referenser
- Svensson P, Nordberg P. Riskfaktorer för svår covid-19 hade större betydelse hos yngre. Läkartidningen. 25 feb 2021.
- Svensson P, Hofmann R, Häbel H, et al. Association between cardiometabolic disease and severe covid-19: a nationwide case-control study of patients requiring invasive mechanical ventilation. BMJ Open. 2021;11(2):e044486.
- Porta M (editor). A dictionary of epidemiology. 6th ed. New York: Oxford University Press: 2014.
- Bergman J, Ballin M, Nordström A, et al. Risk factors for COVID-19 diagnosis, hospitalization, and subsequent all-cause mortality in Sweden: a nationwide study. Eur J Epidemiol. 2021;36(3):287-98.
Det registerbaserade kriteriet för astmadiagnosen är tidigare sjukhusvård eller sjukhusanknuten specialistvård. Därmed är studiens astmapopulation inte representativ för astma i befolkningen. Den är i stället en subpopulation av förmodligen svårare astma. Att så är fallet bekräftas av att förekomsten av astma i kontrollpopulation är så låg att den markant avviker från kända svenska populationsstudier.
Som stöd för att hålla fast vid att en tidigare astmadiagnos är en riskfaktor för covid-19 med behov för intensivvård anförs att en annan större nationell svensk studie [4] visar att tidigare astmadiagnos är associerad till både sjukhusvårdad och intensivvårdad covid-19. Detta är dock inte korrekt. Läs noggrant diskussionsdelen i denna studie: ’It is possible that the positive association in our study applies only to severe asthma, as we only had data on diagnoses made in secondary care and hospitalized care.’
Det är precis samma problem som jag påpekar i min kritik. Från inga av dessa annars utmärkta nationella studier kan man dra konklusioner om risken för svår covid-19 vid tidigare diagnosticerad icke-selekterad astma, inte heller hos yngre. Båda studierna talar dock för att selekterade grupper av förmodligen svårare astma kan vara en riskfaktor för svår COVID-19.
Referenser
1. Plaschke P. Nej, astma är troligtvis ingen riskfaktor för svår covid-19. Läkartidningen 23 april 2021
2. Svensson P, Nordberg P. Riskfaktorer för svår covid-19 hade större betydelse hos yngre. Läkartidningen. 25 feb 2021.
3. Porta M (editor). A dictionary of epidemiology. 6th ed. New York: Oxford University Press: 2014.
4. Bergman J, Ballin M, Nordström A, et al. Risk factors for COVID-19 diagnosis, hospitalization, and subsequent all-cause mortality in Sweden: a nationwide study. Eur J Epidemiol. 2021;36(3):287-98.
