Coronapandemin utgör fortsatt en enorm utmaning med stor smittsamhet och hög dödlighet både nationellt och globalt. Intensivvårdsavdelningarna fylls inte sällan till bristningsgränsen och många lojala sjukvårdsmedarbetare går på knäna.

Trots en imponerande snabb utveckling av effektiva vacciner vet vi ännu inte när vi får se slutet på pandemin. Vissa nya mutationer tycks vara mer smittsamma än originalviruset medan andra kanske inte stoppas av befintliga vacciner. Luftvägssymtom är vanliga och tidiga tecken på covid-19 och bidrar till smittspridningen.

Under de senaste decennierna har inhalerade glukokortikosteroider som budesonid blivit basbehandling vid kronisk astma. Med utvecklingen av långverkande betastimulerare har också fasta kombinationspreparat som Symbicort (budesonid/formoterol) och Relvar (flutikasonfuroat/vilanterol) visat sig vara en säker och effektiv behandling mot både astma och KOL. Möjligheten att med en enkel inhalation motverka både inflammationen och bronkialmuskelspasmen har vunnit allmän acceptans.

Rethosta eller torrhosta är vanlig vid och efter luftvägsinfektioner. Prekliniska data visar att långverkande beta-2-agonister i kombination med inhalationskortison kan ge synergistisk effekt genom att minska inflammation och även infektion i luftvägarna [1, 2].

En välrenommerad grupp brittiska forskare har nu publicerat gynnsamma behandlingseffekter av tidigt insatt inhalerad budesonid (1 600 μg/dag; 2 puffar a 400 μg 2 gånger/dag) hos patienter med PCR-verifierad eller kliniskt misstänkt covid-19. Andelen patienter som behövde besök av läkare, söka vård på akuten eller läggas in på sjukhus minskade med 91 procent i gruppen som behandlades med budesonid [3].

Inhalerade betastimulerare, även i kombination med steroider, förskrivs redan i dag» off-label« mot långdragen postinfektiös hosta. Det kliniska intrycket är att många snabbt upplever en dämpande effekt på rethostan.

Det är möjligt att de positiva kliniska effekterna av budesonid skulle kunna påskyndas om man väljer en kombinationsbehandling med både budesonid och formoterol, och därmed bidra till minskad spridning av luftburen smitta.

Baserat på ovanstående menar vi att läkarkåren bör uppmärksammas på möjligheten att, i utvalda fall av tidig covid-19 med luftvägssymtom, överväga behandling med kombinationen budesonid och formoterol i inhalation (off label-förskrivning). De flesta covidpatienter som kräver sjukhusvård gör det först efter ett antal dagar med symtom. Om primärvården i tidigt skede kan erbjuda covidpatienter med luftvägssymtom sådan behandling skulle detta troligen kunna bidra till lindrigare sjukdomsförlopp med lägre belastning på intensivvården.

Vi menar därför att en off label-förskrivning enligt ovan är etiskt försvarbar.

För att kunna bedöma utfallet av den föreslagna terapin behöver patienterna självklart följas upp i primärvården. På sikt krävs det kontrollerade studier för att säkerställa de kliniska effekterna av kombinationsbehandling med budesonid och formoterol. Man bör även jämföra effekten av behandling med enbart steroid med kombinationen steroid/betastimulerare.

Vi tror att tidig inhalationsbehandling med budesonid i kombination med formoterol hos öppenvårdspatienter med luftvägssymtom kan ge stora vinster både för individen och samhället genom minskad smittspridning och möjligheten att förebygga svårare symtom. Covidpatienter utan luftvägssymtom bör kunna behandlas med enbart steroidinhalationer [4].