Replik. Frågan om dödshjälp är betydelsefull och diskuteras kontinuerligt av Sveriges läkarförbund. Som den medicinska professionens organisation är vi inte emot att dödshjälpsfrågan utreds i syfte att samla information och klargöra kunskaps- och forskningsläget. Däremot är vi emot en parlamentarisk utredning, vilket föreslås i ett debattinlägg i Läkartidningen undertecknat av 236 läkare, eftersom en sådan syftar till att ändra lagar.

Vi anser inte att det finns skäl att ändra gällande lagstiftning i fråga om dödshjälp. Frågan får inte förminskas till att handla om en parlamentarisk utredning eller inte. Dödshjälp där läkare förväntas medverka handlar om en radikal förändring av läkarrollen.

En seriös debatt bör belysa fördelar och nackdelar för patienter, för sjukvården, för läkarrollen och för samhället. Risken för att tilliten till läkare försämras är påtaglig. Att andra länder har infört lagstiftning är inget argument för att läkare i Sverige ska agera oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet och de etiska reglerna.

Världsläkarorganisationen, World Medical Association (WMA), har tagit mycket tydligt avstånd från dödshjälp och läkarassisterat självmord [1]. I Läkarförbundets etiska regler [2] anges också att »Läkaren ska besinna vikten av att skydda människoliv och får aldrig vidta åtgärder som syftar till att påskynda döden.«

Dödshjälp inom vården står även i strid med Sveriges nollvision för suicid. Legalisering av dödshjälp skulle kunna innebära risk för stigmatisering av personer med funktionsnedsättning – en diskussion om vilka liv som är »värda att levas«. Förutom att patientens beslutskompetens kan vara svår att fastställa kan det finnas risk för att

  • patienten känner sig pressad att begära dödshjälp för att underlätta för eller inte vara en börda för anhöriga, vården eller samhället
  • patientens önskemål bottnar i en behandlingsbar depression
  • återstående förväntad livslängd, vilken kan påverka patientens inställning, felbedöms
  • patienten ångrar sig, men sedan inte vågar dra tillbaka sitt önskemål.

Om dödshjälp tillåts visar erfarenheter från bland annat Nederländerna att regleringen med tiden kan bli allt mer tillåtande. Bland dem som får dödshjälp i Nederländerna finns nu individer med demens och depression, och även minderåriga.

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att ge vård och bota, behandla och lindra sjukdomar. Dödshjälp bör inte vara samhällets svar på lidande och är inte i samklang med vårdens syfte. Vi anser att den palliativa vården måste prioriteras och få mer resurser och möjligheter att lindra smärta, oro och ångest hos döende. Vi efterlyser debattinlägg från palliativmedicinare med belysning av hur vi i Sverige kan hantera lidande på ett professionellt sätt. Det är bättre än att erbjuda dödshjälp.

Läs debattinlägget:
Läkarförbundet bör kräva utredning om frivillig dödshjälp