Den 1 maj träder lagen om nationell läkemedelslista i kraft. Den innebär att de läkemedel en patient tar ska finnas samlade i en lista som är åtkomlig för patienten, och för alla i sjukvården och på apotek som behöver informationen för att förskriva och expediera läkemedel. Detta skulle ge en säkrare läkemedelsanvändning. Avsikten med lagen är god. Tyvärr ser förhoppningarna ut att komma på skam. Införandet bör därför pausas.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att ta fram en nationell läkemedelslista, men påverkan på läkemedelskedjan har inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Läkemedelslistan ska fungera i en komplex miljö med många användare, journalsystem och apoteksaktörer. Det förslag som finns har flera brister, bland annat gällande patientsäkerheten. Detta är allvarligt.

Tillräcklig hänsyn har inte tagits till hur beslut om behandling med läkemedel fattas och dokumenteras i patientjournalerna. Viktiga förutsättningar för att koppla information om recept tillbaka till patientjournalernas ordinationer saknas. Att i efterhand lösa detta i patientjournalerna kan kräva manuell hantering och leda till dubbelarbete och dubbeldokumentation med risk för misstag och missförstånd gällande vilka läkemedel patienten tagit, tar och förväntas ta.

Ett annat stort problem är spärrar i systemet. I patientjournaler utgår de från vårdenhet/möten – i läkemedelslistan spärras enskilda läkemedel. Skärningspunkten mellan olika principer för samma läkemedel innebär behov av anpassning av patientjournalerna och kan leda till integritets- och patientsäkerhetsrisker. Personal måste utbildas, och såväl personal som patienter kan få svårt att förstå de olika sätten att spärra information.

En nationell läkemedelslista måste tillföra säkerhet och värde för patienterna och dem som arbetar i vården. Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har nyligen (30 mars) meddelat regeringen att det i nuläget saknas förutsättningar för ett införande [1]. SKR hänvisar dels till de oklarheter som finns, men också till de stora utmaningarna med att hantera läkemedelslistan vid sidan av covid-19-pandemin.

Landets hälso- och sjukvårdsdirektörer har tidigare anslutit sig till kritiken [2]. Nu har Sveriges läkemedelskommittéer i samverkan och regionernas nationella samverkansgrupp för patientsäkerhet påtalat riskerna i en skrivelse till Läkemedelsverket [3] och vill att verket tar initiativ i frågan.

Situationen är så allvarlig att regeringen bör ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att pausa införandet av den nationella läkemedelslistan. Införandet av vissa tjänster har redan skjutits på framtiden, då de kräver vidareutveckling. Detta innebär ännu mindre tid till anpassning av regionernas patientjournaler.

Regeringen bör också snarast se över den lag som innebär att alla regioners journalsystem ska vara kopplade till den nationella läkemedelslistan 1 maj 2023 och som även innebär att e-recept inte kommer att kunna skickas som i dag. Två år var redan från början otillräckligt för utveckling, införande och utbildning kring nya funktioner i patientjournalerna – särskilt då de flesta regioner samtidigt planerar att byta journalsystem.

Läkemedelsverket har ett övergripande uppdrag att ansvara för säkerheten i förskrivning och expediering av läkemedel och är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter som patientjournalsystem. Vi anser att regeringen bör ge Läkemedelsverket i uppdrag att genomföra en bred analys av genomförandet av läkemedelslistan i samverkan med E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, regioner och leverantörer av journalsystem.

Det behövs en realistisk tidsplan som tar hänsyn till konsekvenserna av coronapandemin och nödvändiga byten av journalsystem i regionerna och som ger tid till en djupare riskanalys och möjligheter att ta fram lösningar på de problem vi påtalat.