Under vinjetten Nya rön i Läkartidningen presenteras ett egenreferat av en i övrigt stor och välgjord nationell fall–kontrollstudie av cirka 12 000 personer, varav 1 086 hade svår covid-19 med behov av respiratorvård [1, 2]. Studiens huvudfokus är betydelsen av diabetes och kardiovaskulär sjukdom som riskfaktorer för svår covid-19, men även bland annat astma och systemiska inflammatoriska sjukdomar undersöktes. Jämförelser gjordes mellan patienter med svår covid-19 och matchade kontroller efter justering för ålder, kön och socioekonomiska faktorer.

Data om diabetes, hypertension och hjärt–kärlsjukdom hämtades ur både det nationella patientregistret och Läkemedelsregistret. Vid genomgång av studiens »supplemental material« framkommer att data för astma bara hämtades från Patientregistret, där denna diagnos endast registreras efter slutenvård eller specialistvård vid sjukhus. De flesta individer med astma kontrolleras dock i primärvården och registreras då inte i Patientregistret. Data om astmamedicinering från Läkemedelsregistret borde också ha använts i studien.

Förekomsten av astma i studiens kontrollgrupp var 3,5 procent, hos yngre vuxna (< 57 år) endast 2,7 procent. Bland patienter med svår covid-19 var förekomsten av astma 9,2 procent (11,2 procent bland yngre vuxna), vilket ger en hög oddskvot (OR) för astma som riskfaktor för svår covid-19 (OR 2,8; 95 KI 2,3–3,6); för yngre vuxna (OR 4,9; 95 KI 3,3–7,3). Resultatet avviker därmed från två nyligen publicerade studier om astma och covid-19, som inte fann att astma är en särskild riskfaktor för svår covid-19 [3] – se även ett debattinlägg i Läkartidningen [4].

1991 var astmaprevalensen i Sverige 6,1 procent [5]. En undersökning från 2016 visar en ökning i prevalensen av diagnostiserad astma (10 procent) och även av astmamedicinering (9,8 procent) [6]. Den största ökningen sågs bland yngre vuxna. Detta bekräftas av en nationell rapport, som fann den högsta förekomsten av diagnostiserad astma (13 procent) hos unga vuxna kvinnor (18–39 år) [7].

Astmadiagnos borde i den aktuella studien ha baserats på såväl data från Patientregistret som data om medicinering. Prevalensen hade då kanske motsvarat fynden i ovan nämnda studier, vilket är i nivå med förekomsten hos patienter med respiratorvård. Det är då möjligt att astma inte framstått som en riskfaktor för svår covid-19 (inte heller hos yngre). Dock kan svår astma (exempelvis vid tidigare behov av slutenvård) fortsatt vara en riskfaktor för svår covid-19.

Att peka ut astma, och då särskilt hos yngre, som riskfaktor för svår covid-19 på möjligen felaktig grund är olyckligt. Det kan skapa ångest hos yngre astmapatienter och oönskade problem, exempelvis önskan om förtur till vaccination.

Detta är en stor och betydelsefull studie med ett unikt patientmaterial. Författarna uppmanas därför att inhämta relevanta data från Läkemedelsregistret och göra nya beräkningar. På så sätt bör vi kunna få mer säker kunskap om astma vid covid-19.

Läs repliken:
Avfärda inte fyndet av astma vid sjukhusvårdad och intensivvårdad covid-19